Sida:Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen-6 upl.djvu/237

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
229
Sylter.

N:o 499. Att sylta Pomeranser.

Det yttre skalet skäres helt tunnt från pomeranserne, som derefter kastas i friskt watten, hwarest de få ligga öfwer natten. Morgonen derpå göres ett litet hål i ena ändan, hwarigenom så mycket kärnor som är möjligt uttagas; sedan läggas pomeranserne i en rymlig kittel med uppkokt watten, att smått koka, tills man utan swårighet kan träda ett halmstrå igenom dem; men under kokningen ömsas kokt watten twå eller tre gånger, alltsom de äro bäska till. Derefter upptagas de och läggas i kallt watten, tills de blifwa swalnade, hwarefter de uppläggas på mångdubbelt linne att afrinna. Emedlertid kokas tunn sockerlag, som klaras med ägghwitor, hwarefter ett litet hål skäres i andra ändan af pomeranserne, igenom hwilket de öfriga kärnorna uttagas. Nu kokas pomeranserne warsamt i sockerlagen, tills de blifwa klara; men om lagen inkokar, bör man hafwa mera deraf tillreds att påspäda när det behöfwes, hwarefter de ösas i burkar att förwaras.

N:o 500. Att sylta Pomeransskal.

Pomeranserna skäras midt i tu på längden: allt inkråmet, tillika med något af det hwita skalet, borttages. Sedan kokas skalhalfworna i watten, tills de blifwa mjuka, att ett halmstrå lätt kan stickas derigenom: då uppläggas de på rent linne att kallna. Emedlertid kokas en så tjock sirap af socker och watten, att den inemot trådar sig mellan fingrarna: då aflyftes den och får kallna.

Nu