Sida:Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen-6 upl.djvu/261

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
253
Sallater.

smått skuren pepparrot. Burken öfwerbindes och nedsättes i källare att förwaras tills sommarwärmen är förbi.

N:o 551. Salt-Gurkor.

Af körsbärs-, swarta winbärs-, windrufs- och ek-blader, tages lika mycket af hwarje sort, hwaraf ett tjockt hwarf lägges i bottnen på en ekbytta af en fjerdings storlek, samt deröfwer ett hwarf gröna, omogna, friska gurkor, och deröfwer ett hwarf smått skuren pepparrot, samt sist ett hwarf dillkronor, tillika med en nypa stött alun. Nu fortfares i samma ordning med blader, gurkor, pepparrot m. m. tills byttan är inemot full. Emedlertid tages 3 marker fint salt, hwarpå hälles så mycket friskt watten, att det kan stå öfwer gurkorna. När saltet är wäl smält, slås denna lake på gurkorna i byttan, som öfwertäckes med en botten som går ned deri; sålunda få de stå i fyra dagar att jäsa, hwarefter ofwanpå bottnen lägges som präss, en 3 markers sten. Sättes byttan nu ner i källaren, kunna gurkorna på detta sätt förwaras året igenom.

N:o 552. Inlagda Rödbetor.

Stora rödbetor läggas i heta askmöljan, hwarmed de äfwen wäl öfwertäckas, och blifwa sålunda liggande 3 à 4 timmar; då efterses om de äro lösa ända igenom, i hwilket fall rödbetorna skalas och skäras i tunna skifwor samt nedläggas i en burk; derefter öfwerströs de med fin skuren pepparrot, och sedan hälles sä mycket ättika derpå, att den står öfwer

röd-