rum, om blott varan togs från produktionslandet. Säkerligen var intetdera i verkligheten åsyftat, utan man avsåg att fartyget skulle vara svenskt i alla andra fall än då varans nationalitet och fartygets nationalitet sammanföllo. Kommerskollegium var mycket bekymrat över de av ordalydelsen föranledda tolkningarna och gjorde därför förslag om en s. k. förklaring till produktplakatet; men då de olyckliga orden ”eller befraktade utländska” (fartyg) svårligen läto sig bortförklaras, var ämbetsverket nog ogenerat att på Hökerstedts förslag i sitt referat av produktplakatets ursprungliga lydelse helt enkelt utesluta dem, vilket på goda grunder av ett bland kommerseråden ansågs ägnat att framkalla beskyllning för falskt citat. På detta sätt kom den s. k. förklaringen till produktplakatet den 26 februari 1726 till stånd, varvid man samtidigt passade på att också förbjuda utlänningars kustfart, varom den ursprungliga förordningen icke innehållit ett ord. 1726 års förklaring utgjorde därför en viktig komplettering till den ursprungliga förordningen, och produktplakatets förste motståndare i litteraturen, Lars Salvius, daterade det helt enkelt från år 1726.
7
Utländska komplikationer Produktplakatets utfärdande kunde ej undgå att medföra vissa utländska komplikationer, som voro att vänta, då man under frågans fortsatta gång alldeles hade tappat bort tanken på att avvakta en handelstraktat med England innan förordningen sattes i verket. Som det nu var, kommo officiella engelska protester nästan genast, och de kunde ej undgå att väcka oro på svenskt håll, så stor vikt som man med rätta tillmätte
