ekonomiska vetenskapens metod ett abstrakt drag, som trots all djupare olikhet närmar den särskilt till matematikens och de på matematiken byggda naturvetenskapernas, fysikens (mekanikens) och astronomiens. Orsaken härtill ligger i vad som förut framställts: att det ekonomiska bygger på så enkla psykiska sammanhang, att huvuduppgiften ofta består i att draga de rätta slutsatserna därur. Den klyfta, som i metodiskt hänseende skiljer det ekonomiska tänkandet från det historiska, är därmed utan vidare given men förtjänar dock belysas närmare.
Det är en ganska mödosam uppgift både att åskådliggöra och framför allt att teoretiskt förklara, varför de slutsatser, som nationalekonomien kommer till ur sina avgjort enkla premisser, skola vara så svåra att fatta utan särskild träning, utan att hjärnan direkt upparbetats till ekonomiskt förstånd. Det vore värt undersökning av en psykolog, som samtidigt behärskade den ekonomiska teorien, vad som gör den normala, endast med sitt oskolade förstånd arbetande människan nära nog immun emot ekonomisk uppfattning, ja, föranleder henne att på en mängd punkter instinktivt komma till slutsatser, som äro raka motsatsen av de rätta. En av anledningarna är sannolikt, att problemen icke blott äro svåra utan samtidigt ofta se mycket enkla ut och därför ha alldeles särskilt lätt att leda den oerfarne på villospår. Då det nu förhåller sig så, inser man emellertid utan vidare, att utsikterna till en riktig tolkning av samhällsutvecklingens ekonomiska sida ej skola vara stora för en historiker utan nationalekonomisk träning.
Alla dylika problem söker nationalekonomen klargöra för sig och andra genom en diskussion under mer
