Hoppa till innehållet

Sida:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
57
MAGNUS JAKOB CRUSENSTOLPE

Vid denna tid hade han emellertid redan börjat intressera sig för politiken och år 1823 tagit säte på riddarhuset. Därmed började en ny fas i hans lif.

Vid 1823 års riksdag stodo redan regeringen och liberalerna fullrustade emot hvarandra, utan att dock någotdera partiet hade nämnvärd öfvervikt öfver det andra. Denna obestämdhet i tidslynnet afspeglas på ett intressant sätt i Crusenstolpes uppträdande under de oroliga år som följa. Såsom en ung adelsman af konservativ läggning om ock med vissa liberala ideer i hufvudet, reminiscenser af gossårens läsning, hade han anländt till hufvudstaden. Där hade han kommit i beröring med en hel krets af liberala ungdomar. Han tillhörde t. ex. den skara af unga tjänstemän, hvilka företogo en lustfärd till Vermdön, i och för att öfvervara förhandlingarna i det beryktade Vermdömålet, om hvilket ofvan är taladt. Han var medlem af det debatterande sällskapet som stiftats af Lars Johan Hierta; men helt gick han icke upp i dessa idéer, och framför allt hade han vid denna tid närmast den åsikten, att det var genom regeringen, som nödiga reformer skulle genomföras. Så t. ex. då han år 1825 utgifvit sina Ideer till en förbättrad nationalrepresentation, i hvilken han förordade en utvidgning af representationsrätten men på ståndsprincipens grundval, uppvaktade han Karl Johan och öfverlämnade åt honom ett exemplar af skriften.

Efter hand som liberalismen tillväxte under tjugotalet, närmade sig Crusenstolpe emellertid mer och mer oppositionen. Särskildt skeppshandelsfrågan och revisionen af 1827 tyckes hafva gjort ett starkt intryck på honom. Utan inflytande på hans hållning var det väl icke heller, att han vid denna tid redan stött sig med sina förmän och ej var välsedd i hofrätten. I början af 1828 års riksdag tillhörde han oppositionen, deltog i den Anckarswärdska klubbens sammanträden, hvilken var en samlingsplats för de förnämsta liberalerna, och utgaf, såsom redan nämndt, i förening med L. J. Hierta den på högre ort illa anskrifna riksdagstidningen. Det var redan aftaladt, att Crusenstolpe skulle medarbeta i den liberala tidning, som Hierta ärnade grundlägga efter riksdagens slut, men i stället följde ett nytt omslag.

Han bröt nämligen plötsligt med oppositionen och uppträdde på riddarhuset till förmån för en militärisk anslagsfråga, hvilken låg regeringen varmt om hjärtat. Ett nytt inflytande