Sida:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu/299

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

olja, litet mjöl slås derpå, sedan Sky, och stekta hjärpe eller andra fogelskråf, lagerbärsblad och asia läggas dertil, samt, når det är siladt genom hårduk, göres en tilsats af litet muskotblomma, salt och dragonättika. Couli-sauce med mongeron eller murklor kan ock brukas til hjärp pastay.

Rapphöns.

De äro här ganska rara, och kunna ej fås utan med konst på några synnerliga ställen; hwarföre de ock måst brukas til stek, då man sätter dem wäl up, och låter både hufwud och fötter fitta wid, samt späcker dem rätt nätt, eller såsom en Fransk Stek-kock späcker dem. Sedan stekas de, at de få gul-brun färg, och behålla sin saft, dock ej blifwa blodige; då man kan wara säker derom, at de äro wackra och läckra. Men äro de illa späckta, uttorkade för elden under stekningen, samt brända och bruna, då smaka de torra och kärfwa, såsom snöripor. Bäst är, at ej sålunda förwandla Rapphöns, som äro både rara och dyra.

Entrée af Rapphöns.

När Rapphöns äro wäl stekta, och fått wacker färg, kokas en sauce af couli, med smått och tunt skurit pomeransskal, litet