Sida:Jorden rundt på åttio dagar.djvu/112

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

112

han vore en marcheroute. Icke en dag på efterkälken! Ah, monsieur Fix, ni känner intet till det der, ni, men jag skall säga något, vi ha en ung dame med oss också.

— En ung dame? svarade agenten, som såg ut alldeles som om han ej begrep hvad hans interlokutör menade.

Men Passepartout hade snart pratat om för honom hela historien. Han omtalade tilldragelsen i pagoden i Bombay, köpet af elefanten för två tusen pund, »Sutty»-affären, Aoudas bortförande, domstolens i Calcutta utslag, friheten mot borgen. Fix, som kände till den sednare delen af dessa händelser, låtsade icke känna till det allra minsta, och Passepartout öfverlemnade sig åt nöjet att få omtala sina äfventyr för en åhörare, som visade sig så ytterst intresserad.

— Men, sjelfva summan af saken är ju den, anmärkte Fix, att er husbonde ämnar föra den unga qvinnan med sig till Europa?

— Nej, monsieur Fix, rakt icke. Vi skola helt enkelt öfverlemna henne i en slägtings vård, en rik köpman i Hongkong.

— Således ingenting att göra på det hållet heller, sade detektiven för sig sjelf, döljande sin missräkning. Behagas ett glas gin, monsieur Passepartout?

— Gerna, monsieur Fix. Det är ju alldeles i sin ordning, att vi dricka ett glas för vårt sammanträffande ombord på Rangoon!