Den här sidan har korrekturlästs
§ §
110
Sång 8.
Åkte fram med gny och buller,
Färdades ett litet stycke
Längs den väg som framgick överst,
Till den översta bland gårdar;
Här han sporde över tröskeln,
Bakom farstukvistens stolpe:
»Månne här i gården funnes
Den som järnets dåd besåge,
Den som dessa flöden dämde
270. Och det mörka blodet stämde?»
Uppå ugnen låg en gubbe,
Under stugans ås ett gråskägg;
Gubben ropar ner från ugnen,
Ryter ur det gråa skägget:
»Värre flöden har man hämmat,
Vida svårare man rått på,
Blott med trenne ord av skaparn,
Med de djupa ursprungsorden;
Floders mynning, sjöars utlopp,
280. Vilda forsars fall man uppdämt,
Vikar har man skilt från vikar,
Smala näs med näs förenat!»
Färdades ett litet stycke
Längs den väg som framgick överst,
Till den översta bland gårdar;
Här han sporde över tröskeln,
Bakom farstukvistens stolpe:
»Månne här i gården funnes
Den som järnets dåd besåge,
Den som dessa flöden dämde
270. Och det mörka blodet stämde?»
Uppå ugnen låg en gubbe,
Under stugans ås ett gråskägg;
Gubben ropar ner från ugnen,
Ryter ur det gråa skägget:
»Värre flöden har man hämmat,
Vida svårare man rått på,
Blott med trenne ord av skaparn,
Med de djupa ursprungsorden;
Floders mynning, sjöars utlopp,
280. Vilda forsars fall man uppdämt,
Vikar har man skilt från vikar,
Smala näs med näs förenat!»
