Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/170

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

166


Sång 12.

Jag till Pohjas stugor drager,
Till de fält där lappar leva,
För att guld av dem mig kräva,
För att fordra deras silver.»
 Sade Lemminkäinens moder:
»Ahti, du min egen gosse!
Guld här hemma nog vi hava,
Silver i förvaringshusen;
Sist i går vid dagens gryning,
90. Då vår träl höll på att plöja
Ute, uppå huggormsåkern,
Fältet, fullt av svarta ormar,
Lyfte plogen upp ett kistlock,
Bragte billn en skatt i dagen.
Mynt till hundratal där funnos,
Tusende i jorden sänkta:
Kistan förde jag i boden,
Ställde den längst bort på loftet.»
 Sade muntre Lemminkäinen:
100. »Hemmets håvor ej jag aktar;
Om en mark i krig jag vinner,
Vida högre den jag skattar,
Än allt guld i hemmet finnes,
Än det silver plogen lyftat.
Hämta hit min pansarskjorta,
Bringa mig min goda rustning,
Ut i strid jag går till Pohja,
Ut i fejd bland Lapplands söner!
 »Ty mig lyster det i hågen,
110. I mitt huvud bor en tanke,