Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/186

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

182


Sång 13.

Den som fagrast är bland alla,
Skönast bland de lockomhöljdal!»
 Pohjolas värdinna svarar:
»Jag min dotter icke giver
Åt en man av intet värde,
Åt en obetydlig hjälte;
Förr må du ej mön begära,
Till den fagra flickan fria,
Än på skidor Hiisi-älgen
30. Bortom Hiisis fält du fängat.»
 Nu den muntre Lemminkäinen
Började att sko sitt jaktspjut,
Spände strängen på sin båge,
Bragte pilarna i ordning,
Tog till orda sen och sade:
 »Nu mitt spjut är skott och spetsat,
Redo äro alla pilar,
Spänd är strängen på min båge,
Endast skidor, skinnbeklädda,
40. Saknas här ännu för färden.»
 Därpå muntre Lemminkäinen
Eftersinnar och begrundar,
Var han kunde få sig skidor,
Hur han dem sig skulle skaffa.
 Bort till Kauppis gård han vandrar,
Hän till Lyylikki i smedjan:
»O du vise Vuojalainen,
Sköne Kauppi ifrån Lappland!
Slöjda mig två goda skidor,
50. Gör dem prydliga och vackra,