Den här sidan har korrekturlästs
§ §
53
Sång 4.
Jungfrun svarade och sade:
»Ej för dig och ej för andra
Vill jag kors på bröstet bära,
Sidenband i håret binda;
Granna kläder ej jag önskar,
Ej ditt vetebröd mig lockar:
Hellre bär jag snäva kläder,
Äter brödets torra kanter
Hemma hos min gode fader,
30. Vid min hulda moders sida.»
Korset rycker hon från bröstet,
Gyllne ringarna från fingret,
Kastar pärlorna från halsen,
Röda banden från sitt huvud
Ner på marken, till dess nytta,
In i skogen, till dess fromma,
Skyndar sörjande till hemmet,
Stannar grätande på gården.
Fadern spörjer då vid fönstret,
40. Där han slöjdar på sitt yxskaft:
»Varför gråter du, min dotter,
Stackars flicka, unga jungfru?»
»Har jag icke skäl att gråta,
Sorger, som mitt sinne trycka?
Därför gråter jag, o fader,
Därför gråter jag och klagar:
Korset från mitt bröst jag tappat,
Mist en prydnad från min gördel,
Från mitt bröst det gyllne korset,
50. Kopparfransarna från bältet.»
»Ej för dig och ej för andra
Vill jag kors på bröstet bära,
Sidenband i håret binda;
Granna kläder ej jag önskar,
Ej ditt vetebröd mig lockar:
Hellre bär jag snäva kläder,
Äter brödets torra kanter
Hemma hos min gode fader,
30. Vid min hulda moders sida.»
Korset rycker hon från bröstet,
Gyllne ringarna från fingret,
Kastar pärlorna från halsen,
Röda banden från sitt huvud
Ner på marken, till dess nytta,
In i skogen, till dess fromma,
Skyndar sörjande till hemmet,
Stannar grätande på gården.
Fadern spörjer då vid fönstret,
40. Där han slöjdar på sitt yxskaft:
»Varför gråter du, min dotter,
Stackars flicka, unga jungfru?»
»Har jag icke skäl att gråta,
Sorger, som mitt sinne trycka?
Därför gråter jag, o fader,
Därför gråter jag och klagar:
Korset från mitt bröst jag tappat,
Mist en prydnad från min gördel,
Från mitt bröst det gyllne korset,
50. Kopparfransarna från bältet.»
