Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/59

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

55


Sång 4.
Svåra skäl jag har att sörja,
Tunga, tryckande bekymmer!
Därför, o min goda moder,
Därför gråter jag och klagar:
Ut jag gick att löv mig bryta,
Löv till kvastar uti lunden,
Bröt en badkvast åt min fader,
Bröt en annan åt min moder,
Band ihop den tredje kvasten
90. Åt min unge, raske broder,
Började att hemåt vandra,
Framgick genom svedjelunden,
Då kom Osmoinen från dälden,
Talade mig till på sveden:
»»Ej för andra, stackars flicka,
Än för mig, du stackars flicka,
Må du dig med pärlor pryda,
Gyllne kors på bröstet bära,
Lockarna i flätor linda,
100. Sidenband i håret binda.»»
»Korset slet jag då från bröstet,
Ryckte pärlorna från halsen,
Blåa banden från min panna,
Röda banden från mitt huvud,
Kastade dem ner på marken,
In i skogen, till dess nytta,
Talade ett ord och sade:
»»Ej för dig och ej för andra
Vill jag kors på bröstet bära,
110. Sidenband i håret binda;