Sida:Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf/102

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
94

Tulkat, kumertakamme
Ja polvillemma langetkamme
Ja maahan laskekamme
Herran meidän Suojamme eteen.
 Ps. 95 v. 6.

9. Karesuando (Enontekis). En enda klocka, som säges vara anskaffad från Kengis bruk. M. W. ANNO DOMIMI 1656. Inv.

10. Neder-Lule. 1. Storklockan gjuten 1747. På en äldre klocka stod
 Mitt ljud det kallar Christi folck
 til kyrckio, at höra skriftens tolck. An 1554.
Hülphers; Hackzell,
De vrbe Lulo.

2. Gjuten 1684, omgjuten 1762. Hylphers.[1]

11. Lule stadskyrka.

12. Öfver-Lule.

13. Råne. 1. Storklockan gjuten i Stockholm 1648 af G. Meier. Anders Johansson Lulensis, Eric Ersson i Arbyn, Luleå socken och Råneo kapell anno 1648.

En ego campana
nunqvam denuntio vana 1648.

Dr. Kristinas bild, derunder två lejon. Drottning Christina till Sverige, furstinna till Finland, hertigginna till Estland och Carelen, fröken öfver Ingermanlanden. Anno 1648. Durch Gottes hilf mich Gerdt Meijer in Stockholm. Anno 1648.

2. Gjuten i Stockholm 1680. Soli deo gloria. 1680. Hjort, 2 fiskar, hjort, 2 fiskar. Denna klocka hörer Ranea församling till. Gloria in excelsis Deo. Holmiæ me fundebat (.... ?). Inv.

14. Neder-Kalix. 1. Storklockan gjuten i Stockholm 1728 af G. Meijer. Anno 1728 är denna klocka af Neder-Calix församling åpkjöpdt, dåwarande Kyrkoherde

  1. Dessutom finnes, enligt Hülphers, en »signalklocka» ini kyrkan, hvari ringes när skriftermålet är slutadt.