af båda grupperna i samma fynd. Att detta sammanträffande i fynden icke beror derpå, att man jämte de nya brakteaterna af H-typen från fädernas dagar bevarade äldre af E-typ, visas påtagligt af sådana E-brakteater, som nedanom öglan hafva samma djurbildsornament som är karakteristiskt för H-gruppen.
För tidsbestämningen lemnar brakteaten fig. 65 god
hjelp. Har är midtornamentet nytt; det öfverensstämmer
på det närmaste med ett silfversmycke fig. 67 som
tillhör Fölhagenfyndet, af hvars mynt de yngsta tillhöra
slutet af 900-talet.[1] På denna samma brakteat
förekommer en utbildning af den trepunkterade triangeln,
nämligen en triangel med en enpunkterad rhomb på
spetsen. Samma motiv förekommer å en armbygel, funnen
vid Buters i Hogräns socken, Gotland, tillsammans med
kufiska mynt, af hvilka det yngsta är prägladt år 945
e. Kr.
Hans Hildebrand.
Nya bidrag till Sveriges mynthistoria under medeltiden.
Uti Månadsbladet för år 1875, nr 48, hade jag nöjet införa beskrifning och afteckning af nio konung Johan Sverkerssons brakteater, hvaraf endast två varit förut bekanta, alla erhållna i ett till Statens samling inlöst fynd från en mosse i Dimbo socken i Vestergötland. Dessa fullt säkra hållpunkter i fäderneslandets äldre mynthistoria stärkte min förhoppning, att ur vår jord skola, förr eller senare, upphemtas nya bidrag att fylla den stora luckan i denna historia mellan konung Anund Jakob och Folkungaslägtens uppstigande på
- ↑ Antiqvarisk Tidskrift för Sverige, del. 3.
