fröken Magda von Dolcke, hvilken, sedan hon förut, under åren 1873 och 1874, hade uppträdt som gäst å de båda kungliga scenerna och på Mindre Teatern, under flera år reste med eget svenskt sällskap i landsorten. Hos fröken Dolcke uppträdde Albert Ranft första gången i Örebro i februari 1876. Spelåret 1876—1877 var han engagerad vid Knut Tivanders och 1877—1878 vid Ludvig Otterströms sällskap, 1878—1881 hos Haqvinius och Bergström vid Södra Teatern och 1881—1882 hos August Warberg vid Mindre Teatern, hvarefter han öfvergick till August Lindbergs hösten 1882 nybildade sällskap, hvilket han sommaren 1884 öfvertog för egen räkning och med detsamma bereste landsorten i två år. Sedan detta företag sommaren 1886 upphört, tog han anställning som skådespelare och förste regissör hos Lorentz Lundgren vid Stora Teatern i Göteborg och kvarstod där till sommaren 1890. Efter att så hafva varit engagerad under två år hos Hjalmar Selander, bildade han eget sällskap med hvilket han först uppträdde under sommaren 1892 på Djurgårdsteatern, som han sedermera under alla år till och med sommaren 1916 förhyrde. Spelåret 1892—1893 gaf han föreställningar i landsorten. 1893—1895 spelade han med sällskap å Stora Teatern i Göteborg. Hösten 1895 förhyrde han Vasateatern, som han fortfarande (1917) innehar. Somrarna 1896 och 1897 gaf han äfven föreställningar å Arenateatern (i cirkusbyggnaden på Djurgården). År 1898 förvärfvade han genom köp Svenska Teatern, dit han förflyttade sin dramatiska afdelning, medan Vasateatern, där han dittills gifvit talpjäser, blef operettscen. Följande år köpte han äfven Stora Teatern i Göteborg och anordnade ett dramatiskt treskiftesbruk mellan Svenska Teatern, Vasateatern och Göteborgsteatern, hvilket försök han emellertid öfvergaf efter ett år. Hösten 1900 utvidgade han ytterligare sin verksamhet i det han öfvertog Södra Teatern, som han alltsedan dess innehaft. Spelåren 1903—1909 förhyrde han dessutom Östermalmsteatern vid Karlavägen (mellan Artillerigatan och Skeppargatan), där mestadels operetter gåfvos (några år därefter, natten till den 31 mars 1913, nedbrann denna teater), och den 6 dec. 1906 invigde han den i det s. k. Kungsbropalatset vid Vasagatan inrymda Oscarsteatern, som nu blef operettscen. Ranft innehade alltså samtidigt icke mindre än sex teatrar i Stockholm jämte Stora
