ämbetsmannatyper med orubbligt allvar och osviklig grandessa i sitt uppträdande — t. ex. Tullförvaltar Gyllenkrans i »Advokaten Knifving» och Postmästaren i Kiellands »Bettys förmyndare» — äro hittils oöfverträffade på svensk scen och tillhöra de mästerverk af skådespelarkonst, Dramatiska Teatern har skäl att vara stolt öfver. Varianter af komiska gubbar med starkt utpräglad själfkänsla under en luggsliten yta gaf han som Ölander i »Ett resande teatersällskap» och som Don Ranudo de Colibrados i Holbergs bekanta komedi. En oförgätligt grotesk typ af afsigkommen gentleman gaf han i »Döden fadder», där han spelade den ena af de båda stråtröfvarna. Det var en rent af klassisk prestation, som säkert har få motstycken på den svenska scenen. En karaktärsfull studie var ock hans Giboyer i Augiers »Moderna vinglare» och »Giboyers son» och på andra områden hans Lundestad i »De ungas förbund» och Bazil i Beaumarchais' komedi »Figaros bröllop». Godmodiga och trefliga gamla herrar framställde han ock med framgång. Vi ha allt skäl ihågkomma hans figurer i flera af Frans Hedbergs lustspel, gamla assessorer och kamrerare med genuin stockholmsk färgläggning — den bästa var kanske Kamrer Groth i »Det skadar inte». Äfven af småroller gjorde han ofta nog en originell och karakteristisk typ — hans öfverlägsna förmåga i maskeringen var allmänt erkänd, ingen kunde så bra som han göra ett karaktärshufvud.» (Georg Nordensvan, minnesruna i Aftonbladet.)
Lagerqvist hade sin afskedsrecett på Kungl. Operan den 16 okt. 1890, då han utförde sin gamla glansroll, den ryggstyfve tullförvaltaren i »Advokaten Knifving». Vid sitt gästspel, våren 1892, utförde han endast en roll, aktören Ölander i »Ett resande teatersällskap». Uppträdde sista gången på scenen vid Gustaf Fredriksons 30-årsjubileum den 4 november 1892, då han utförde Verdelets roll i »Klädeshandlaren och hans måg». Utnämndes år 1885 till riddare af Vasaorden. Död i Stockholm den 12 jan. 1897. - Gift den 26 sept. 1846 med skådespelerskan Johanna Charlotta Asplund (född den 19 okt. 1825, död den 23 febr. 1902), som spelåret 1857-58 var anställd vid Kungl. Teatern och sedermera vid Mindre Teatern till 1863, då hon
afgick från scenen.
