Ersson i »Wermländingarne», Cornelius i »Nürnbergerdockan», Björn i »Bröllopet på Ulfåsa», Spole i »En midsommarnattsdröm» och Bryngel i »Målaren och modellerna». Sandstedt, som var mycket använd, dock vanligen i mindre roller och sångpartier, var ej någon konstnär af betydenhet, men han visade alltid ett redbart och aktningsvärdt arbete. Sedan han afgått från de kungliga teatrarne flyttade han till Eskilstuna, där han afled den 14 april 1895. — Gift med Ophelia Lindström.
Amanda Gerlach, sedan fru Palm. K. T. debuter: 2 jan.—18
mars 1861, 7 ggr. K. St. T. vid konsert: 13 dec. 1867.
Aktriselev 1 juli 1859. Debuterade under elevtiden som Elvira i »Ernani». Hennes elevkontrakt upphörde, då hon ingick äktenskap med possessionaten Palm den 9 april 1861. Hon uppträdde sedermera på Kungl. Stora Teatern i en konsertafdelning den 13 dec. 1867, då hon sjöng arior ur »Barberaren i Sevilla», och »Friskytten». Sommaren 1861, alltså strax efter sitt ingångna äktenskap, medföljde hon Edvard Swartz på en konstresa, som han och hans fru gjorde i landsorten, hvarvid bl. a. en föreställning gafs på Nya Teatern i Göteborg den 26 juni. I augusti 1866 uppträdde hon en gång vid C. O. Lindmarks sällskap på nämnda teater och sjöng mellan akterna.
Johann Nepomuk Beck. K. T. gästspel: 9—22 juni 1861, 10
ggr.
Född i Pest i Ungern den 5 maj 1828. Debuterade i sin födelsestad som Richard i Bellinis äfven i Stockholm gifna opera »Puritanerne». Debuten lyckades öfver förväntan och förskaffade honom anställning med lysande villkor vid Kejserliga hofoperan i Wien år 1853. Där kvarstod han till 1885 och var en af denna operascens förnämsta prydnader. Hans röst var en djup basbaryton, hvars toner från de lägsta till de högsta utmärkte sig genom sin jämnhet och mjukhet. Tillika var han en utmärkt skådespelare, och detta i förening med den öfverväldigande rösten gjorde, att han förmådde frambringa de mest gripande och starka effekter. Vid gästspelet i
