Fredrikson sedan som gäst i olika omgångar under åren 1908—1913. Bland de nya roller i hvilka han under dessa år uppträdde märkas Kammarherre von Weiding i Einar Fröbergs treaktskomedi »Disciplin» (16 okt. 1910) och Kammarherren i Gustav Wieds satyrspel »En minnesfest» (28 dec. 1911). På denna scen fick han äfven, vid 80 års ålder, fira sitt femtioårsjubileum som skådespelare. Det var den 4 nov. 1912, femtioårsdagcn af hans debut på Kungl. Teatern, och han uppträdde därvid i en af sina glansroller, Grefve Trast-Saarberg i Sudermanns skådespel »Ära». Under hela aftonen och isynnerhet efter sista akten fick han mottaga de varmaste bevis på publikens beundran för hans konst. »Det ville aldrig taga slut med de manshöga lagerkransarna och blommorna, som den oförliknelige åttioåringen fick stapla upp rundt omkring scenen, allt under smattrande applåder». Slutligen framträdde han bugande och med handen på hjärtat till rampen. »I ord, hvilka för en gångs skull framfördes med mindre lekande lätthet än annars, men därför ej voro mindre gående till hjärtat, tackade han den publik, som med sin vänlighet, godhet, älskvärdhet, öfverseende beredt hans lifs käraste minnen».
Omväxlande med gästspelen i Stockholm under dessa år uppträdde han äfven på turnéer samt i Helsingfors, Åbo och Köpenhamn. Sålunda var han under spelåret 1907—1908 engagerad vid Axel Hultman-turnén; från den 14 febr. till den 6 april 1909 uppträdde han i Helsingfors och Åbo; hösten 1909 medföljde han en af Axel Hansson anordnad turné; större delen af spelåret 1910—1911 var han engagerad vid Einar Fröbergs sällskap; i maj 1912 uppträdde han vid Allan Rydings sällskap i en ny roll, Grefve de Larzac i de Flers' och Caillavets treaktslustspel »Pappa», som han under nämnda månad spelade ej mindre än 27 gånger; i september 1912 uppträdde han på det Kongelige Theater i Köpenhamn; vid Rydings sällskap ånyo hösten 1913 och våren 1914, vid hvilka båda gästspel han utförde Doktor Bruno Martens' roll i Ludvig Fuldas fyra-aktslustspel »Ungdomsvänner», i hvilket stycke han förut hade uppträdt på Dramatiska Teatern, första gången den 13 januari 1902; under november och december 1913 var han med Einar Fröbergs sällskap i Malmö och Göteborg. Från
