i detta sällskap under spelåret 1875—76 funnos ett par unga nybörjare, bröderna Gustaf och Albert Ranft — tills hon sommaren 1876 uppträdde hos Albert Alberg på Djurgårdsteatern, där hon spelade i »Syrsan», »Pariserpojken», »En söndag på Amager» och »Jorden rundt på 80 dagar», hvilket sistnämnda stycke då var nytt och uppfördes på nämnda scen 82 aftnar i sträck, något för den tiden nästan utan motstycke. Spelåret 1876—77 hade hon åter eget teaterföretag i landsorten. För säsongen 1877—78 lät hon ånyo engagera sig hos Albert Alberg, som nu hade förhyrt Ladugårdslandsteatern (s. m. Folkteatern), som under detta spelår kallades »Bijouteatern». Redan efter tre veckor strandade likväl detta af Alberg bildade företag och Bijouteatern öfvertogs då af fröken von Dolcke, från den 18 nov. 1877 till den 20 jan. 1878, hvarefter Alberg återupptog sin afbrutna verksamhet och fortsatte till 8 april, då han efterträddes af en »trolleriprofessor», som gaf »magiska representationer» under senare delen af månaden. Under den korta tid fröken von Dolcke stod i spetsen för Bijouteatern, debuterade därstädes den 14 dec. 1877 en 20-årig yngling, som sedermera gjort sig ett namn som scenisk konstnär: Tore Svennberg. Fröken von Dolcke fortsatte sedermera under några år sin teaterverksamhet med eget sällskap i landsorten, hvarefter hon återvände till Danmark, blef gift i Köpenhamn med borstfabrikanten John Bosse och drog sig tillbaka till privatlifvet.
Magda von Dolcke var en ganska talangfull scenisk artist, men var som enskild person något för extravagant, hvarigenom hon snart gjorde sig omöjlig för vidare uppträdanden på de kungliga scenerna.
Ebba Lovisa Fredrika af Wetterstedt. K. Dr. T. debuter 17-27 april 1873, 5 ggr.
Född den 5 sept. 1855 (dotter af kammarskrifvaren i Statskontoret Sten Gustaf Ludvig af Wetterstedt och Ebba Charlotta Hellgren). Hon debuterade som Cecile i enaktskomedien »Första kapitlet» (af Leon Laya), men fortsatte ej vidare på den sceniska banan. Gift 1876 med egendomsägaren Erik Cederstrand (död 1882). Hon afled plötsligt efter ett långvarigt nervlidande den 6 jan. 1915.
