endast ett spelår. Redan under detta år gjorde hon vackra framsteg och förvärfvade sig mycken sympati hos publiken. Hon sjöng därunder, utom debutrollerna, följande partier: Simone i »Jean de Nivelle», Bergadrottningen i »Den bergtagna», Azucena i »Trubaduren» och Zinka i Siegfried Salomans opera »Karpaternas ros».
På inrådan af sin lärarinna for hon därpå till Paris samtidigt med sin väninna Gina Sommelius för att utbilda sig ytterligare i sångkonsten för madame Marchesi under säsongen 1881—1882. Den 8 jan. 1885 debuterade hon med lysande framgång i Padua som Azucena i »Il Trovatore». Hon utbytte nu sitt norska namn med dess för italienarne främmande klang mot konstnärsnamnet Gina Oselio — namnet Gina tog hon efter sin trogna väninna och följeslagerska Gina Sommelius. Efter uppträdandet i Padua lät hon höra sig på flera andra scener i Italien, i Venedig, Florens, Messina, Palermo m. fl. städer. I sistnämnda stad var hon engagerad under säsongen 1884—1885, och under karnevalsmånaden våren 1885 sjöng hon Margareta i »Mefistofeles» på Apolloteatern i Rom, där hon sedan äfven uppträdde på Costanziateatern. Öfverallt väckte hon stort bifall. Hon sjöng sedan å teatrar i Spanien och var en tid engagerad vid Operan i Budapest. I februari 1886 kom hon till London och uppträdde på Her Majestys theatre, äfven där med storartadt bifall.
Efter ett gästspel på det Kongelige Teater i Köpenhamn i september 1888, då hon sjöng i »Mefistofeles» och »Carmen» vid sidan af Algot Lange och Arvid Ödmann, som då voro engagerade där, återkom hon till Stockholm, gaf den 30 okt. s. å. en konsert i Kungl. Musikaliska Akademien och uppträdde sedan på Kungl. Stora Teatern under en månad som Carmen (på norska), Margareta och Helena i »Mefistofeles» samt Elisabet i »Tannhäuser» (de båda sistnämnda partierna på italienska). Större delen af spelåret 1889—1890 var hon likaledes engagerad som gäst, hvarvid hon, utom ofvan nämnda partier, sjöng Margareta i »Faust», Valentine i »Hugenotterna» och Desdemona i Verdis »Otello». Under de båda följande åren uppträdde hon några veckor på våren hvartdera året, sista gången den 20 maj 1892.
Följande år ingick hon, den 4 dec. 1893, äktenskap med