Rossi kunde med mästerskap återgifva alla mänskliga känslor, framställa alla såväl kroppsliga lidanden som själsrörelser. En lycklig begåfning hade han genom trägna studier utbildat till stor konst. Hans röst, af naturen böjlig och vacker, var sedan så bearbetad, att den villigt lydde allt hvad konstnären ålade den att utföra. Han uppgick helt och hållet i den personlighet, som han skulle framställa, och tillät aldrig sin egen att lysa igenom.
Bland den mängd utmärkelser, som tillföll »den som personlighet lika fint bildade som sympatiskt älskvärde konstnären» var äfven kommendörsstjärnan af Vasaordens andra klass, som han erhöll vid sitt sista gästspel i Stockholm.
Efter ett slaganfall afled han i Pescara i Italien den 4 juni 1896.
Ida Aalberg. K. St. T. gästspel 11 maj 1885. K. Op. 10 sept. 1894. K. Dr. T. 17 sept.—6 okt. 1896, 16 ggr.
Född i Janakkala socken i Finland den 3 dec. 1858 (dotter af banmästaren Anders Aalberg och Charlotta Lindroos). Hon blef redan som barn elev vid Finska Teatern i Helsingfors och debuterade där den 2 dec. 1877 som Boriska i det magyariska folkskådespelet »Kylän heittiö». Kort efter sin debut i Helsingfors afreste hon till Dresden för att utbilda sig i den sceniska konsten. Efter återkomsten till Helsingfors år 1879 uppträdde hon med ständigt växande bifall på den finsktalande scenen bl. a. som Louise i »Kabal och kärlek», Valborg i »Axel och Valborg» och Nora i »Ett dockhem», den sistnämnda en af hennes glansroller. Hon uppträdde därefter på olika europeiska scener och eröfrade sig så småningom ett namn som en af Europas förnämsta skådespelerskor. Sålunda uppträdde hon exempelvis år 1890 på tyska språket i Berlin, tillsammans med Josef Kainz, som Louise i »Kabal och kärlek» och som Julia i »Romeo och Julia». Hennes framgång var lysande och blef det ej mindre följande år i Petersburg, där kritiken enstämmigt förklarade, att man aldrig sett ett motstycke till hennes Julia. I Stockholm uppträdde hon första gången i maj 1885, då hon på Kungl. Stora Teatern spelade Ofelia mot Rossi som »Hamlet». Andra gången hon visade sig för Stockholmspubliken var under första veckan i september 1894, då hon
