Ulfson i »Dagen gryr», Vädersten i »Herr Dardanell och hans upptåg på landet», Tiggaren i »Till Damaskus», Foldal i »]ohn Gabriel Borkman», Lord Ruthwenn i »Maria Stuart i Skottland», vålnaden i »Hamlet».
Blef lärare vid elevskolan 1897 och skolans föreståndare 1904. Erhöll »Litteris et artibus» den 1 dec. 1907. Gift i Stockholm den 14 juni 1898 med skådespelerskan Agda Annie Maria Mayer (f. 1860).
Johanna Lovisa Fahlman, född Jensen. K. T:ne 1 sept. 1887—30 juni 1888. K. Dr. T. 1 juli 1888—30 juni 1898. K. Op. soiréer (med biträde af Kungl. Dramatiska Teaterns personal) 8 maj 1894 o. 11 maj 1897. Dr. T. 1 juli 1898—30 juni 1901.
Född i Njurunda, Västernorrlands län, den 30 juni 1856, dotter af skeppsbyggmästaren Severin Georg Jensen och Julia Hanson. Hon tog sångstudier vid konservatoriet, gifte sig vid 19 års ålder i Stockholm den 10 april 1875 med bokhållaren Frans Georg Eugéne Fahlman och blef änka 1876. Hon började nu taga lektioner i talets konst för fru Bertha Tammelin och debuterade på Nya Teatern (under fru Stjernströms styrelsetid) den 2 maj 1878 som Mary Morris i Bret Hartes skådespel »Äfventyrarlif». Redan den 25 maj uppträdde hon i en ny roll Marie Letellier i »Huset Fourchambault». Hon vann publikens och kritikens ynnest, tack vare sitt strålande yttre, sitt friska, hurtiga uppträdande och ej minst tack vare sin varma och djupa, sällsynt fylliga och klangfulla röst. Hon stannade vid Nya Teatern under det närmast följande spelåret och spelade bl. a. grefvinnan i »Bertrand de Born» och (aug. 1879) Karin Månsdotter i Börjesons »Erik den fjortonde». Från den 1 okt. detta år var hon engagerad vid Stora Teatern i Göteborg, där hon stannade två år, först under A. Regnérs, därefter under Emil Hillbergs chefskap. I Göteborg uppträdde hon bl. a. som Boccaccio och lär ha rett sig ganska väl, äfven med sångpartiet. Sommaren 1881 medverkade hon på Djurgårdsteatern, där Tivander då förstärkt sin trupp med flera tillfälliga »gäster». Bl. a. uppfördes där »I smyg» (»Sällskap där man har tråkigt», som då för första gången presenterades för den svenska publiken) med fru Fahlman i grefvinnan de Cérans roll. Från hösten detta år till 1887 tillhörde
