gång inträffa, destomera tjena till efterlefnad, som genom Kongliga Förordningen den 20 Januarii 1779, någon anann ändring uti allmänna lagens stadgande i mål af slik beskaffenhet ej blifwit gjord, än endast i anseende till den för edsöresbrottet förut stadgade förlust af äran. 1781 d. 6 Apr. KB. ibid. Och då KB. den 15 Januarii 1741, hwarigenom förordnat är, det mera än ett slags straff ej må den brottslige warda ålagdt, likwäl icke hindrar, att fästningsarbete kan, enligt flere lagens rum, med annan bestraffning förenas; Så skola såramålsböter i edsöresbrott alltid, i brist af tillgång, förwandlas till spö, ris, eller fängelse wid watn och bröd, efter det uti 5 Cap. StraffB. utsatte beräkningssätt. 1794 'den 7 Martii, KB. Norell, p. 84. I följd af 1774 års KB. äro wederbörande Underdomare skyldige, att, wid undersökning om edsöresbrott, utreda antalet och beskaffenheten af sår och åkommor, för hwilke de brottslige komma att med laga böter anses. 1774 den 4 Julii, KGl. Åbo HofRätts Univ. Salonii Saml. 2 T. p. 74. Uti ett förekommit så beskaffat mål, att en twistat med en Enka, om företräde till besittningen af ett hemman, det de till hälften hwardera bebodde, och för det hon sökt köpa hemmanet till Skatte, samt till dess underhållande antagit en dräng, af långo wräkt och ondt uppsåt, att drifwa drängen från hemmanet, och därigenom göra henne oförmögen det att behålla, gådt in till Enkan och slagit drängen wid örat, samt widare, då Enkan stigit emellan, först twänne gånger henne sparkat, och sedermera twänne resor på golfwet kastat, hwaraf Enkan bekommit ett stort blodsår, ansågs denne brottslige, hafwa, genom detta sitt förfarande emot Enkan, på hwilken hans ondska ägde sitt afseende, brutit samma frid, som om han wid det tillfället slagit drängen blodsår, så wida lagen uttryckeligen nämner, att den, som af berådt mod,
