Far, Morbror, Älskare, ge alla återbud.
En sjuk, en hindrad, en har Gud behagat kalla.
Tre rôler i min Pjes, som alltså felas alla!
Man tar sin tid rätt väl.
DAMIS.
I sanning, illa gjordt;
Och helst, af den som dog, rätt litet att förmoda.
De tre Aktörerna för öfrigt voro goda,
Och det var skada just att de ej höllo fort.
FRANCALEU.
Var skada? hvilken köld! vet ni, när jag förtretas,
Att jag blir rasande fullkomligt, om jag då
Ej ser att annat folk blir rasande också.
DAMIS.
Man är, när man vet råd, ej lika snar att retas.
De begge gamlas rôle är kort. De första två
Som komma på besök, gå an för den. — Ej så?
FRANCALEU.
Men älskarn?
DAMIS, (i det han presenterar Dorante.)
Kan min vän fullkomligt föreställa.
DORANTE.
Med nöje! — Om så är att anbudet får gälla.
FRANCALEU.
Ett verkligt vänskapsprof, som mig förbunden gör!
Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/294
Den här sidan har korrekturlästs
— 262 —
