^ 5i - itt dMUHi ibmiala; och jemfee nönhämtigkåi genom åegreppj äftea fionas en nöAvåndighei genom åskädnmg. Detta Sr gnmdpaoklen i hane sy$tem odi ntgör den egenl^ga nyheten deraC Derifirftn deasa sjrnietiska satser m priari^ At hrilka till en liSrjan Geometrien dömdes Ht vpplftta liela sitt omrfide. Hinne sjelf hade deremot ntlryckligen ferUarat alla sater af denna vettenakap för rent af logidm, det vill slga, tét produkter af en ojif- Ywg analys, ^78gd P^ motsagdsq^nmden. Heh den lärda verldm hade ocksl alltid varit af sam �* ma tanka, odi tyifvdsmålet ansAgs för en orim* Men Kant upptrSdde, odi hvar och en skyn- dade sig att *onibyta mening. Ingen ville blifva den siste atfc synas inse den på<ådda nya san- ningen. Hda Tyddand yrade af benndran och atoltfaet, dfrer att pA en gAng befinna sig igare af ett sA godt aom njrtt fömoftf tj en alldeles ny gmnd för ovillkorliga omdömen förmente vil det- ta nanm. Med ett ord: den aprimiska äskådnu^ gen blef nn sfAfvsi realgmnden till all visshet; Geometri och Filosofi byggdes pA syntetiska satser a prinri, odi Kontradiktionsprincipen ftrvisles inom Logikens omrAde, att der presidera för de tomma tankesloten. Kant i sin Kritik j flfvensom i sina Prolegm^enaj förkhrade till följe deraf all föruU
