�I
- -_•
— 466 ^ på f6muft0Cs<öppDttfölU'flttaii i vidsk^lseos smyg- ▼inklär. Det ttr -tid alt �för den bäurfe metasUig- '*heteH fdrkaana vndaniMs frihet" {try^^l^bea för "léa Gads löfrenMkt;) *).• -.,„, .. Alltså atom och öfv6r o � � ittgén 6\id/%^^ orsaken tfflitUt^Viäare: ' > ' > �< > IL Gudj såsom skapare af verlderij och dess stj* •' • � -Ii i# if \\% I' ' � � ( resman. Derom heter det i den ^ya fi)osofiue)[i:.^jDaD antager ett gudomligt förstfind, en skaparekraft, utur hvilka de verkliga tingen tillika med deras idéer utgingo. Detta är otänkbart* ^Ty först kan man ej bos en skapare förutsätta begrepp cm äa* "damfil o. s. v. Han skulle derigenom upjdaöra att "vara skapare: han blef endast ^onstnär, Qch på sin höjd naturens byggmästare. För det, andra förstör man i grund all idé om naturen, sä snart "man Ifiter ändamfilsenligheten utifrån komma la "i henne, genom öfvergång från ett annat väsen- "des förstånd." •). "Att förklara naturens ändamålsenlighet (dess visa inrättning) derigenom, att ett gudomligt för* stånd är upphofvet der till, heter ej att filosofera � utan att anställa fromma betraktelser/' '^).
�> �>
f �
M
9%
- ) Briefe iib. Dogin.u.Knt pag. 11^ cfr. p. ia3. ^Ideeo
%. e. Phil. d. Natur. Einleit. pag. 5o. ^^) Ubid. p �g. 63.
