Sida:Leopold Samlade 6 1833.djvu/202

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 198 —

fortfara dermed, (detta löfte uppfylldes) och begaf sig derefter till sitt hemvist, med ett obekymradt anlete öfver de förbigåendes halflöje, hvilka efter vanan beundrade sällsamheten af hans resetyg.

Ändteligen, hvilken kan med mera sanning och erfarenhet intyga ädelheten af denna filosofiska själ, än du sorjande ungdom af Östgöta Landskap, på hvars förgätenhet (om ett sådant namn må gifvas den ovissa utgången af ett val) han hämnade sig med en välgerning, som för alla tider skall göra hans minne kärt och vördadt inom ditt samhälle. Må jag undvika att här såra den läraren, i hvars sköte du, efter en Ihres afgång, nedlagt ditt förtroende, och under hvars tillsyn du nu blomstrar. Men om långliga förtjenster, om ett grått hufvuds vördiga anseende, och ett faderligt hjerta för dig, kunnat förtjena ett företräde, så hade en Sleincour kanhända haft någon rättighet att vänta sig det. Dessa skäl, mine Herrar hafva ej hindrat Eder att i Edert val följa Eder böjelse, och, hvad man äfven bör tillstå, Eder verkliga fördel. Men ingen fördel kan och bör hindra Eder att erkänna, att beundra ädelheten af ett tänkesätt, som kanhända icke skulle hafva funnits hos en annan förbigången än Sleincour. J veten, mine Herrar, om saknaden af ett förtroende, hvilket hade ärat hans sista dagar,