Sida:Mina Pojkar.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
5
ETT LITET INLEDNINGSKAPITEL.

Allt det skulle de få vara med om, sade pappa. Men då skulle de också hela sommaren vara snälla och lydiga.

När pappa sade detta, blefvo både Olle och Svante allvarsamma.

»Vill ni inte vara snälla och lydiga?» sade mamma.

»Jo-o», det ville de, förstås.

Men de sågo ändå snopna ut, som om någonting hade fattats.

»Hvad är det, ni vill då?»

Intet svar.

»Ja, ni begriper väl, att ni inte får vara ensamma vid strand, inte gå ensamma och meta, inte i några båtar och inte på några bryggor. Hör ni det?»

»Ja, hvad blir det då för roligt?» sade Olle.

»Då stannar vi kvar, där vi är», sade pappa, som alltid skulle hålla med mamma.

Då tego pojkarna och förargade sig öfver, att de stora alltid skulle få rätt. Men när de blefve ensamma, sade Svante till Olle:

»Tror du, att vi aldrig få hållas nere vid strand?»

Olle svarade inte.

»Får vi aldrig gå i några båtar?» sade Svante med högre röst.

Olle svarade inte ändå.

»Får vi aldrig vara ensamma och meta?»