Sida:Mina Pojkar.djvu/80

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
70
SVANTE KOMMER I TIDNINGEN.

han utför backen, fick Olle med sig, och så kommo de in.

»Sätt er nu, pojkar», sade pappa.

Han såg rysligt illmarig ut, tidningen höll han i hand, och mamma och han gjorde miner åt hvarandra.

»Hvad är det?» sade Olle.

»Det får ni se», sade pappa.

»Pappa vill läsa för er ur tidningen», sade mamma.

»Inte är det något roligt», sade Svante.

»Vänta, tills du får höra», sade pappa.

Och så satte sig pojkarna på hvar sin stol, och pappa började läsa:

»En hund, som apporterar en pojke.»

Pappa såg upp från tidningen.

»Hvem tror ni det är om?» sade pappa.

Svante blef röd och teg. Men Olle svarade:

»Det är om Svante.»

Svante försökte att konstra bort alltsammans, och så sade han:

»Det står inte så. Pappa bara narras med mig.»

»Står det inte?» sade pappa. »Vänta ska’ du få höra.»

Och så läste pappa vidare.

»Härom dagen hände det vid en af sommargäster besökt plats ute i skärgården att en liten pojke, som i ett eller annat ärende kommit ner på en brygga, helt oförhappandes förlorade jämvikten och drumlade på hufvudet i sjön.