Hoppa till innehållet

Sida:Nordstjernan 1859.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

43


ÖSTERNS STJERNA.




 
Mörka ros ifrån palmers hemland,
Blomsterglöd i den kalla norden,
Doftlös växer på fjällgrund ljungen —
Hell dig, flägt af de vilda örter,
 Som från brännande kullar
Yppigt rusande dofter sprider
Under strålar af öknens sol!
 
Bort med strängar af jern och senor!
Gif mig rankor af söderns eldvin!
Ned i furornas genljudsbotten
Slunga gnistor af samma låga,
 Som i Salomos harpa
Häftigt brände i cederträdet
Under eldiga kärleksqval!

Plats, hon nalkas! Gif plats på scenen!
Plats för blomman af österns fägring!
Fram hon träder med kärleksfacklan,
Glansen faller på harpans strängar,
 Röda drufvorna mognar.
Låt oss pressa de rankors strängar!
Vinet skummar. Den skönas skål!

Hur de strålar, de ögonstenar —
Solbränd, brun diamant och blixtar!
Vänd juvelen — den bryter ljuset;