104
tid begynte emellertid den allmänna gunsten att snabbt gå nedåt. Karl XIII:s krig togo intressena ifrån nöjen och lustbarheter. Även truppens egna förhållanden synas ej ha varit de bästa. Efter att några år ha utfört teaterstycken, begynte truppen så småningom gå sin upplösning till mötes. 1706 upphörde lönerna att utbetalas, varför sista återstoden återvände till Frankrike.
Att Andreas Düben med hovkapellet kompletterat musiken till detta sällskaps prestationer framgår bl. a. därav, att han fick i uppdrag att komponera musiken till en hovbalett, som den 6 febr. 1701 uppfördes å kgl. slottet. Musiken trycktes sedan den 10 april samma år i Stockholm. I denna balett förekommer, i motsats till Kristinas hovbaletter, ingen talad text; allt sjunges. Stycket är således Sveriges första fullt genomkomponerade teaterstycke. Musiken vittnar även om hovkapellmästarens smak och förmåga.
Instrumenteringen var vid denna tid något förändrad mot den under Gustav Dübens dagar förekommande. Det nya instrumentet, som med 1680-talet blev så omtyckt, var oboen. Därjämte vunno även flöjterna i omtyckthet, så att mot stråkarna kunde svara en fullt utbildad grupp av träblåsare. Härigenom vann orkestern ej blott i klangfriskhet utan även i smidighet och karakteriseringsförmåga. Lägga vi härtill den franska deklamatoriska sirliga melodien med sin ständigt återkommande pikanta dansrytm, förstå vi vilken avgjord sällskaplig förfining musiken på några år undergått.
Av Andreas Dübens instrumentalkompositioner blev mest populär hans “Marche de Narva“. Denna sönderfaller i två delar, den första omfattande marschen, den andra (menuetto) söker skildra själva
