7. Musiken vid kyrka och skola under stormaktstiden.
Den kyrkliga musiken under stormaktstiden tillfördes nya livskraftiga element genom den världsliga konstmusiken. Det mest utmärkande för svenska statskyrkan var dess uniformitetssträvanden. Likhet i kyrkobruk, ceremonier och kyrkosång blev tidens lösen. Denna likformighet skulle ej blott sträcka sig till de svenska kyrkorna. Vid riksdagen i Nyköping 1640 inlades förslag om, att ceremonierna vid tyska församlingarna i Sverige skulle inrättas efter samma mönster som statskyrkan. Den tyska kyrkans i Stockholm “Kirchengesetz und Ordnung“ av 1687 var en ordagrann översättning av 1686 års allmänna kyrkolag. Även samma kyrkas sångbok reviderades efter mönster av den svenska. I liturgiskt hänseende stod man fast vid 1614 års kyrkoordning. Den nya kyrkoordningen av 1693 blev mera en stadfästelse av den gamla än något verkligt nytt.
|
Under tidernas lopp hade de gamla antifonerna försvunnit och helt ersatts av psalmer. Latinska språket hade till största delen fått vika för det svenska. I striden mellan de gamla medeltida och de nya reformatoriska formerna |
