|
Torshälla och Avestad m. fl. ställen. Stråhle var den förste, som införde stämman Vox virginea. Av orgelbyggare från senare tiden må nämnas: Johan Wistenius, f. 1700 i Wist i Österg., reste utomlands 1726, återkom 1738 och erhöll tillika med Hedlund och Stråhle 1741 kgl. resolution att vara orgelbyggare, samt bosatte sig i Linköping. Han har byggt inemot 100 orglar, i Västervik 1744, i Eksjö 1759, i Vadstena 1759; levde ännu på 1770-talet; ägde på sin tid anseende som en av de mest skickliga orgelbyggarna. — Jonas Gren f. 1715 vid Stjernsund, studerade hos Daniel Stråhle 1733, erhöll privilegium 1748; † i mars 1765. — Peter Stråhle, f. 1720 på Matsbo i Norrberke, elev av sin farbroder Daniel Stråhle från 1735; ingick bolag med Jonas Gren 1748; † i febr. 1765. Gren och Stråhle byggde tillsammans flera orglar; inom Stockholm: i Katarina, Klara, Slotts- och Franska reform. kyrkan, Kungsholms och Ladugårdslands kyrkor, dessutom i Västerås, Hedemora, Sala, Piteå och Torneå samt flera verk på landet. Båda erhöllo 1752 för sin skicklighet direktörs fullmakt. Gren var isynnerhet god teoretiker, Stråhle däremot mer praktiker. Deras gemensamma verkstad stod högt i anseende på sin tid. Efter deras död erhöll Carl Wåhlström deras privilegium och verkstad år 1765. Carl Wåhlström var född 1736 i Östra Löfsta och elev av Gren och Stråhle 1750. Han byggde orglar i Helsingfors, förbättrade Klara och Katarina orglar i Stockholm samt uppsatte flera orglar på landet. |
Skolmusiken visade under denna tid de första spåren av förslappning, ehuru ej nekas kan, att enskilda större gymnasier fortfarande med kraft arbetade för musikens förkovran. Redan 1719 hördes de första klagomålen mot för lång övningstid i musik. Lunds jur. och fil. fak. gav i ett utlåtande av d.
