200
|
Frigga (uppf. d. 31⁄5 1787) samt lämnade några musikbidrag till Eremiten (upp. d. 3⁄1 1798) och Tanddoktorn (uppf. d. 16⁄5 1800). Han skrev dessutom en Kantat, vilken uppfördes på Stora Börssalen vid avtäckandet av Gustaf III:s staty 1808. Som lärare verkade han genom utgivandet av on klavérskola, som länge var den enda i sitt slag. Det tillkommer Åhlström förnämsta äran att ha bevarat Bellmans sånger åt eftervärlden. Efter Bellmans muntliga föredrag uppskrev Åhlström sångerna, försåg dem med klavérackompanjemang och utgav i tryck 1790—95 Fredmans epistlar och sånger. Han biträdde även vid utgivandet av den nya koralboken samt utgav 1832 en egen koralbok. Åhlström samlade och utgav slutligen tillsammans med A. A. Afzelius Traditioner av svenska folkdanser i 4 häften 1814. |
Den riktning Åhlström med sina visor inslagit, följdes endast av få. Den mest omtyckte viskompositören jämte Åhlström var Johan Fredrik Palm. Han var född 1753; blev klavérlärare vid konservatoriet 1772; var 1778—87 “ackompagnatör vid klavecinen“ vid kgl. teatern; andra sångmästare därst. 1787—1805; slutligen lärare i elementarsång vid konservatoriet 1818—21; död d. 15 mars 1821. Palms verksamhet som kompositör inskränkte sig till visan. De flesta av hans kompositioner äro införda i “Skaldestycken satta i musik“. Mest populära blevo hans sånger till ord av Lenngren. Palm skrev uteslutande i tyska manéret. Han ägde ej Åhlströms innerlighet och djup, men hade i ersättning en mera flytande melodiföring.
|
Även Hæffner hade gott anseende som viskompositör. Av de mest bekanta sångerna må nämnas: melodien till “Hulda Rosa, fjäriln frågar“ (Mus. Tidsfördr. 1797), “Katrina |
