50
efter Lobwasser (Davids psalmer på rim) med noter, men den tycks ha förkommit.
De musikaliska kyrkohandböckerna i tryck från 1500-talet lämna oss endast en ytterst begränsad underrättelse om kyrkomusiken. De omfatta sammanlagt knappast mera än Ordinarium missæ samt några medeltidshymner. Då något verkligt nottryck i dem ej alls förekommer, begränsas deras värde än ytterligare. Först kyrkohandboken av 1614 har nottryck och då endast till nattvardsmässan. En djupare inblick i kyrkomusiken lämna de handskrivna sångböckerna. Lyckligtvis äro dessa till en del synnerligen omfattande. Största antalet musikhandskrifter från 1500- och början av 1600-talet omfatta Ordinarium missæ. Jämte detta förekomma ofta hymner samt Introitus- och Gradualantifoner. Antifonariet är så gott som alldeles försvunnet. Endast i en och annan handskrift kunna vi återfinna rester därur.
|
De viktigaste handskrifter från 1500-talets första hälft äro Bjuråkers Mässbok och “Ordo canendi in templo“ (K. b.). Den förra innehåller delar ur Ordinarium missæ jämte några sekvenser och antifoner. Texten är genomgående svensk. Ordo canendi är mera omfattande. Förutom accentussången, delar ur Gradualet och Ordinarium missæ träffa vi ett stort antal hymner till större delen på svenska. Från senare delen av 1500-talet finnas flera handskrifter av vikt. Den omfångsrikaste är Tunhems sångbok (Skara b. mus.-hdskr. 2) skriven av Nicolaus Torchillus 1581. Den 496 folioblad omfattande boken är en synnerligen rik och mångsidig samling kyrkosånger såväl från medeltiden som reformationstiden. Förutom accentussången, Ordinarium missæ samt antifoner finnes en större samling hymner. Endast Ordinarium missæ är på svenska. |
