en svensk versifierad upplaga av Lobwassers tyska översättning till Goudimels psaltare, och uppdrog åt sin kapellmästare Torstenius Johannes att anordna melodierna därtill år 1602.
.jpg)
En liten sångbok 1553
Utförandet av kyrkosången i Sverige synes under
större delen av 1500-talet ha tillfallit en särskild
kör av skolgossar. Kyrkoordningen av 1571 talar
endast om körens och prästens sång, ej med ett ord
församlingens. Kort därefter i Ordinantian 1575
höra vi emellertid, att församlingen på sista tiden
blivit van vid att sjunga med ej allenast i Tron
utan även i andra sånger, som på svenska utfördes
av kören. Även i Karl IX:s gudstjänstordning 1602
bestimmes särskilt vid Kyrie, Gloria och Laudamus,
att folket och djäknarna skulle sjunga med. Vid
tiden för 1614 års handbok kan församlingssången
allmänt anses vara genomförd. I denna finnes
nämligen särskilt bestämt, vilka sånger skulle utföras
“av kören med församlingen“.
Genom församlingssångens införande kom orgeln att spela större roll vid gudstjänsten. Vi finna därför nu flera kyrkor vinnlägga sig om anskaffandet av orgelverk. Även orgelspelskonsten gjorde framsteg och flera organister omtalas för sin skicktighet på instrumentet. Av de kyrkor, vilka redan i medeltiden ägde orglar, fingo några under denna tid nya verk. Linköping, som genom domkyrkans brand år 1546 förlorat sina orglar, lät 1619 uppsätta nytt verk vid västra ingången. Av resterna
