Sida:Normalupplagan (1911).djvu/90

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

MAKCI, 6.

Och strax stod flickan 

upp och gick; ty hon var tolf år gammal. Och de vordo öf vermåttan bestör- ta.

Och han f öreskref dem 

strängeligen, att ingen skulle få veta detta, och sade, att man skulle gtf va henne att äta.

KAPITLET. 

Jisui föraktcu i «fn /ädemettad, ut- sänder sina tolf apostlar. Johan- nes d&parens halshuggning. Jesus spisar fem. tusen män och går p& vattnet. Vers. Ur-29 HOflrm. 8 årg. Joh. Döp. dagr. OCH han g^ck ut därifrån och kom till sin fä- dernestad, och hans lär- jungar följde honom.

Och när sabbaten kom, 

begynte han lära i synago- gan ; och många, som hörde honom, häpnade och sade : Hvarif rån har denne detta, och hvilken är den vishet, som är honom gif ven, och hvilka äro dessa krafter, som ske genom hans hän- der?

Är denne icke timmer- 

mannen, Marias son, och broder till Jakob och Joses och Judas och Simon, och äro icke hans systrar här hos oss? Och de togo anstöt af honom.

Matt. IS, 54. 

Joh. 6, 42. (4)_ .24. Joh. 4, 44. (6) Matt. 9, 35 f. (7) Matt. 10,1. Mark. 3, 13 f. Luk. . (2) Luk. 4, 16. (3) ) Matt. 13, 57 £. Luk.

Men Jesus sade till dem : 

En profet är icke föraktad utan i sin fädernestad och bland sina fränder och i sitt hus.

Och han kunde icke där 

göra någon annan kraft, än att han lade händerna på några få sjuka och bo- tade dem.

Och han förundrade sig 

öfver deras otro. Och han gick omkring i de kringlig- gande byarna och lärde.

Och han kallade till sig 

de tolf och begynte utsän- da dem, två och två, och gaf dem makt öfver de orena andame.

Och han bjöd dem, att 

de icke skulle taga något med sig på vägen utan en staf allena, icke ränsel, icke bröd, icke penningar i bältet;

dock skulle de hafva 

skor * på fötterna men icke bära två lifklädningar.

Och han sade till dem: 

Hvarhelst I gån in i ett hus, stannen där, till dess I gån ut därifrån.

Och hvarhelst de icke 

mottaga eder eller höra eder, gån ut därifrån och skudden af stoftet, som är under edra fötter, till ett vittnesbörd öfver dem. .1f. (8) Matt. 10, 9 £. Luk.9,3f. (9) Ap. Q. 12, 8. (10) Matt. 10, 11. (11) Ap. G. 13, 51. , 10. Egreotligen sandaler, som voro en l&ttare fotbeklädnad. Jfr Matt.