Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

42

NO HGES STOllTINtf.

i odelstingets beslut. Ideen att förbehålla förslagsrätt i dylika mål åt den talrikare afdelningen af representationen var ursprungligen engelsk, men då begge kamrarna enligt det norska utkastet voro folkvalda, modifierade man regeln efter amerikanskt mönster, så att den första förslagsrätten väl förbehölls åt den kammare, som stod de skattdragande närmast, men den öfre kammaren dock icke blef blott och bart samtyckande1.

Hvarje representant skulle under lagtima riksförsamling uppbära ett arvode af 500 spd. Han kunde icke väljas till medlem af två riksförsamlingar å rad, § 50, en olycklig bestämmelse, som man lånat från den franska revolutionens förra skede eller ur den spanska konstitutionen af 1812 art. 110.

Den verkställande makten lades i konungens hand, och detta med ett förtroende och en oförbehållsamhet, som vida öfverträffade den franska förebilden af 1791. Konungen fick således rätt att förklara krig och sluta fred och förbund samt förde högsta befälet öfver krigsmakten. Han skulle nämna alla embetsmän och sjelf välja sitt råd, hvars mening han var pligtig. att höra m alla vigtiga frågor». Han kunde gifva temporära förordningar rörande .handel, tull och politi och egde äfven i öfrigt inflytande på lagstiftningen genom ett obegränsadt initiativ och genom sitt suspensiva veto. Han egde att utdela ordnar, titlar, ramg och adelskap, men blott personligt, samt egde benådningsrätt, §§ 121, 125-lä7, 130-133, 137 Joh 139.

Körande författningens revision höll sig utkastet slutligen intill den i tidens författningar uppstälda grundsatsen, att en sådan endast kunde vidtagas af det suveräna folket. Xågra af dessa författningar hade velat, att denna suveränetet medelbart utöfvades af särskildt för ändamålet utvalda konstituerande församlingar. Så den amerikanska af 1787 och de flesta af de respektiva amerikanska staternas grundlagar. Andra hade uppdragit åt två eller flere nationalförsamlingar, delvis försedda ined särskilda fullmakter och med ett för tillfället ökadt antal medlemmar, att med en pluralitet af '-/3 eller a/4 af de afgifna rösterna föreslå och besluta om förändringar i konstitutionen.

1 Jfr utkastets §§ 105 b och 10S med Const. of the United States, art. I, aect. VII, § 1: All bills, for raising revenue, shall originate in the honfte of representatives!: but the senate shall propose or eoneur with amenrtments, as ön other bills.