Sida:Om arternas uppkomst.djvu/198

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
186
om arternas uppkomst.

från en grupp af omkring ett dussin bladlöss på en växt och hindrade deras sammanträffande i flera timmar. Efter denna tids förlopp märkte jag, att bladlössen behöfde afgifva sin saft. Jag observerade dem under någon tid genom lupp, men ingen lemnade någon afsöndring; jag kitlade och strök dem med ett hårstrå, på samma sätt som myrorna bruka göra med sina antenner, men de lemnade ändå icke någon afsöndring. Derefter släpte jag till dem en myra och den tycktes genast märka hvilken rik flock den hade upptäckt; den begynte då med sina antenner stryka på abdomen af först den ena och sedan den andra af bladlössen och så snart hvar och en kände antennen, lyfte hon omedelbarligen upp sin abdomen och gaf ifrån sig en klar droppe söt saft, som myran med begärlighet uppsög. Äfven de helt unga bladlössen förhöllo sig alldeles lika, hvilket visade, att handlingen var rent instinktmässig och icke resultatet af någon erfarenhet. Det är säkert enligt Hubers iakttagelser, att bladlössen icke hysa någon obenägenhet mot myrorna; om de senare icke finnas till hands, tvingas de till slut att ge ifrån sig sin afsöndring. Men då denna är särdeles klibbig, är det otvifvelaktigt en beqvämlighet för bladlössen, att den bortskaffas; derföre är det sannolikt, att afsöndringen icke sker uteslutande till myrornas fördel. Ehuru det icke finnes något bevis på, att något djur utför någon handling uteslutande till en annan arts bästa, försöker dock hvar och en att begagna till sin fördel andras instinkter, likasom hvar och en drager nytta af andra arters svagare kroppsbygnad. Vissa instinkter kunna på detta sätt betraktas såsom mindre fullkomliga, men då denna och andra frågor icke kunna behandlas utan att ingå i detaljer, förbigår jag dem här.

Då en viss grad af variation i instinkter under naturtillståndet och sådana variationers ärftlighet äro oundgängliga för det naturliga urvalets verksamhet, så vore det af nöden, att här så många exempel som möjligt anfördes; men brist på utrymme gör det omöjligt. Jag kan blott försäkra, att instinkter variera; så varierar till exempel vandringsinstinkten både i utsträckning och riktning och kan stundom helt och hållet upphöra. Så är äfven förhållandet med fåglarnas nästen, hvilka variera delvis, beroende af de valda lägenheterna och af naturen och temperaturen i den bebodda trakten, och ofta af för oss alldeles okända orsaker. Audubon har anfört flera märkvärdiga exempel på skilnaden i samma arts nästen i de norra och södra Förenta Staterna. Man har frågat: om instinkterna äro föränderliga, hvarföre har icke biet fått förmåga att nyttja annat bygnadsmaterial, då vax fattas?