Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

ffEOL. FOREN. l'ÖHHASI>L. N:o 81. Bd "VI. Haft. 11. 465 Såsom regel kan sägas, att bergarten i friskt tillstånd bestar af plagioklas, olivin och ett monoklint pyroxenmineral, sannolikt diallag; icke sällan tillkommer ett rhombiskt pyroxenmineral, nämligen hypersten. Proportionen mellan dessa beståndsdelar är syn ner ligen variabel, men de Öfvergångar, som finnas mellan de olika varieteterna och hvilka understundom förekomma inom ett och samma massiv, gör det nödigt att under den gemensamma benämningen gabbro sammanfatta dem alla, (som innehålla ofvannämda beståndsdelar) om ock från strängt petrografisk synpunkt åtskilliga andra benämningar kunna föreslås. Plagioklasen i denna bergart utgör alltid hufvudbeståndsdelen och ingår ofta till 50 % eller mera; den är nästan alltid t afvelformigt utbildad efter ccPoo hvilket gör, att de flesta genomskärning a me te si.ii såsom lister, ofta rätvinkligt begränsade men med afrundade hörn; listerna visa tvillingsstreckning efter längdriktningen (aibitlagen), stundom äfven på tvären (periklin-lagen). I de oregelbundna men någorlunda rätlinigt begränsade mellanrummen förekomma augitmineralen. Olivinen ar deremot utvecklad i sjelfständiga, korn med afrundade begränsningar sä väl emot plagioklasen, som mot augitmineralen. Plagioklaseu innehåller nästan alltid ett fint grått stoft eller pigment i mer eller mindre riklig mängd; detta pigment är mera samladt i kristallindividernas inre, au i deras begränsningszon; stundom är den yttre randen nästan klar och fullt färglös, medan den centrala delen har en ljust grå färg; vid andra tillfällen är pigmentet så rikligt närvarande, att pl agioklaskristall ernås inre eller ock hela kristallerna äro mörkgrå. Pigmentet är fördeladt zonvis efter tvillingsstreck ningen, så att denna i vanliga fall är synlig utan polariseradt ljus. Plagioklasen är i allmänhet ganska frisk, dock ej öfverallt; vid sönderdelningen blir tviUingsstreckningen mindre tydlig. Olivinen, som i en del prof, t. ex. från Valberg, Kragerö och i några preparat från Ödegården, förekommer i största qvamiteten näst plagioklasen, uppträder i korn af 0,5—2 mims