Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/240
234 skedade skådespelaren, hof intendenten Karl Fredrik Berg", men det var ingen hemlighet, att Lindeberg stod bakom. Efter ett och ett hälft års betänketid af slogs den af konseljen 22 dec. 1836. 1838 inträffade de blodiga kravallerna på Stockholms gator med an- ledning af Crusenstolpes fällande för majestätsbrott och hans af förande till Vaxholms fästning. Opposi- tionens vind började blåsa allt skarpare mot rege- ringen, och konstitutionsutskottet vid 1840 — 1841 års riksdag upptog afslaget på Lindebergs skrifvelse bland de anklagelsepunkter, hvilka borde föranleda riksrätt mot statsråden. Det understöd af 4,500 rdr bko samt tvåhundra famnar ved, som varit Kungliga teatern förut beviljadt, blef af ständerna nekadt, un- der uttalande af att denna indragning skedde, så län- ge regeringen förbjöd privatteatrars inrättning. Torsslow som den vintern med sitt sällskap upp- trädde på Taliaordens teater i Kirsteinska huset och gaf "dramatiska soaréer", hvilka dock icke fingo an- nonseras, utan abonnerades i sällskapets namn, djärf- des nu att spelåret 1841 — 1842 hyra teatern för egen räkning och ge offentliga föreställningar, utan att bry sig om Kungliga teaterns privilegier och pro- tester, och regeringen vågade icke åtala honom för lagbrott. — Nu insåg Lindeberg att "det sceniska enväldet" omsider var störtadt, att den stund ändt- ligen var kommen, då hans lifs käraste dröm skulle gå i fullbordan, och att han icke vidare behöf de söka något medgifvande till den teateranläggning, som under alla dessa år hägrat för hans inbillning. Af kaptenens dagbok ser man, att han 29 januari 1842 undertecknade köpekontraktet till en vid dåvarande
