Utrikes Nyheter.
Berlin, den 19 Dec.
En härwarande tidning upprepar åtskilliga rykten, som skola hafwa warit gängse i Wien, rörande de händelser som kunna förestå i Italien. Tidningen sjelf anser dessa rykten motsäga hwarandra, man säger sig dock hafwa underrättelse från god hand, att de i Troppau samlade Cabinetten beslutit göra ännu ett försök att förmå det i Neapel herrskande partiet, att om icke kullkasta den nya sakernas ordning, åtminstone genom betydande ändringar närma den till de monarkiska principerna. Samma tidning anförer widare som en wisshet, att den 20 Nov. courierer afgått till Neapel med Monarkernes definitiva propositioner. Häröfwer få wi yttra, att wäl råder ännu en ogenomtränglig hemlighet i afseende på öfwerläggningarna wid Congressen i Troppau, och det wore förmätenhet att deröfwer något yttra. Men så mycket äro wi berättigade att förklara, att i Troppau har intet enda ögonblick warit fråga om att underhandla med det i Neapel rådande partiet, eller göra det några förslag till ändring i sakernas nya ordning. Detta wore att med andra ord erkänna rättmätigheten af en uppresning, som till anstiftare hade en hemliq politisk sect, och till werktyg arméen. Det kan ej blifwa fråga om, att mer eller mindre till monarkiska principen närma en constitution, som är en olaglig makts uppgjorda werk. Den monarkiska principen förkastar hwarje inrättning, som ej af Monarken sjelf, med fri wilja, beslutes och utföres. Det tillhörer Konungen af Neapel, då han kommer att befinnna sig i ett tillstånd af frihet, att införa i sitt rike en annan Statsförfattning, i den mån han kan öfwertyga sig att hans folk önskar och behöfwer en sådan. Det är alltså fullkomligen ogrundadt, att twå courierer den 20 Nov. skickats med några förslag från Monarkerne till närwarande regering i Neapel. Endast så mycket är sannt, att Monarkerne, den 24, till Konungen afsände egenhändiga skrifwelser, hwilkas innehåll dock äro fullkomligt obekant. Också är det alldeles falskt, att conferencerna i Troppau blifwit uppskjutna i 3 weckor, under hwilken tid swar från Neapel skulle hinna komma. Conferencerna hafwa ej afbrutits en enda dag. (Preus. Staatszeit.)
Troppau, den 15 Dec.
Det är till Laybach som de Höge Monarkerne twifwelsutan inbjudit Konungen af Neapel till ett personligt möte. Enligt underrättelser från Italien, måste de med Monarkernes skrifwelse af den 24 Nov. affärdade Rykte Couriererne hafwa inträffat i Neapel den 4 dennes; följaktligen wäntar man här dagligen Hans Neapolitanska Maj:ts swar, hwilket måste afgöra, om Congressen kommer att förläggas till Layback, eller fortsätta sina sessioner här. — För några dagar sedan afgick Österrikiske Ministern wid Ryska Hofwet, Baron Lebzeltern, såsom Courier till Rom; Sändebådets rang bewisar, att det måste till Rom öfwerföra wigtiga depecher. (Hamb. Cor.)
Neapel, den 26 Nov.
I Spaniens för Neapel antagna Constitution är det Konungen förbjudet att, utan Cortez's (Parlamentets) bifall, företaga någon utrikes resa.
Från Italienska gränsen, den 10 Dec.
Enligt bref ifrån Neapel torde Konungens resa till Layback, i och för sig sjelf, ej möta någon swårighet. Men man fruktar dess mer, att Hans Maj:ts helsotillstånd gör den omöjlig. På en resa till sjös från Manfredonia till Triest kan man i närwarande årstid alldeles icke tänka, om också Konungens wederwilja mot en sådan öfwerfart ej wore så stor som den werkligen är. Huruwida nu, enligt hwad ett rykte säger, en närmare ort bestämmes af de Höge Monarkerne till sammankomst, blir wäl inom få postdagar bekant. (Hamb. Cor.)
Hamburg, den 22 Dec.
Från Frankfurt skrifwes: ”Sedan flere dagar hafwa bekymren för ett utbrytande krig i Italien mycket förökat sig. Det säqes, att Landtgrefwen af Hessen Homburg skall få ett commando wid arméen derstädes. Om de ärenden, som sist förekommit på Förbundsdagen, är alldeles ingen ting bekant.” (L. d. B. H.) — Generaln för Cavalleriet, Baron Frimont, har fått öfwerbefälet wid den mot Neapel bestämda expeditions-arméen. Under honom commendera, utom Prins Philip af Hessen-Homburg, Divisions-generalerne Baron Stutterheim och Grefwe Wallmoden, hwilken sistnämnde skall föra avant-gardet. Man tror dock icke att fälttåget öppnas före
