Klart är, att en sak kan uppfylla de trenne första vilkoren, utan att uppfylla det senare; och tvertom, att den kan bjudas af lagen, men ändå vara mer och mindre oriktig, och för oss, möjligen förr lämplig men numera olämplig. I båda händelserna bör lagen ändras. Vill man befordra införandet af något för oss lämpligt nytt, eller söka afskaffa något för oss numera odugligt gammalt, mot hvilka förändringar våra lagar lägga hinder, så bör man genom klara allvarliga skäl öfvertyga Allmänheten och Regeringen om de nya begreppens värde, eller de gamlas oduglighet, för att derigenom bilda ett nationaltänkesätt, som slutligen, på grundlagsenligt sätt, häfver hindern. Men icke får man inskjuta sina egna läror, de må vara riktiga eller oriktiga, i lagarna, och gifva dessa den tydning man behöfver, för att slippa att ändra dem. Ty icke blott att man derigenom på lagarnas handhafvare kastar den orättvisa förebråelsen, att de af oförstånd eller illvilja hitintills orätt tillämpat dem; utan, hvad värre är, lagarna blifva icke mera hvad de böra vara, ett stående allom bindande rättesnöre, en orubblig domare, utan en slingrande sakdrifvare, som lånar sig till egenvillig lagtolkning, än för den ena parten, än för den andra.
Denna tanka är visserligen, liksom många andra förnuftiga tankar, tillräckligt enkel, men icke desto mindre synes vara stort behof att erinra om den. Ganska vanligt är, att de som yrka nya lärors införande, söka både som Riksdagsmän och allmän-skrifvare — publicister — att tyda grundlagen efter smak, åberopande en teori, som de kalla "de konstitutionella lärorna", utan att någon, af alla folk antagen, således icke heller för alla folk gällande urkund finnes, som dertill berättigar. Icke heller uttrycket "representativ författning" får vara någon rymlig mantel, hvari man, allt hat till faderligheten oaktadt, kan omsorgsfullt insvepa sina egna groflemmade politiska foster. Någon dylik allmän konstitutionell teori finnes icke. Naturligtvis bestrida vi icke de allmänt gemensamma rättigheter, som äro fria Samhällens grundvilkor, såsom samvetsfrihet, säkerhet till person och egendom, jemlikhet inför lagen, och rätt att blott af lag dömmas, lagbunden tryckfrihet, allas rätt till bildning, m. m. Men vi bestride, att något visst system för Styrelse-Representations- eller Samhälls-sätt är så utbildadt, och af så förnuftsenlig förträfflighet, att det kan och bör allestädes antagas. Kan det också bevisas, att man utomlands tolkat sina grundlagar, efter den eller den konstitutionella läran, så må sådant lända oss till den upplysning vi deraf kunna, vilja och behöfva hemta, men icke följer deraf, att äfven vi skola så tolka våra lagar. Vi hafva i vetenskap, i näringsföretag, i allmänna inrättningar, mycket, mycket att från fremmande länder lära, antaga och efterbilda, men i politiken hafva vi från dem föga annat att hemta än — varningarna, också en skatt af lärdomar hvilkas värde icke bör ringa aktas, äfven då de fås för godt pris. Vårt lyckliga geografiska läge afskiljer oss från de stormar, som gå öfver fasta landet, och vårt lyckliga national-lynne, i allmänhet ännu fritt från politisk flärd, tillåter oss att med lugn men liflig uppmärksamhet, icke i sinnes-slö försoffning, åse de strider, som Verldens Herre låter der utkämpa för menskligheten i gemen, således äfven för oss. Det är icke första gången, som stormarna på Verldshafvet endast som svaga dyningar bryta sig i den Skandinaviska viken, der bonden bygger sitt tjäll under skuggan af det urgamla frihets-trädet, hvilket hos oss icke är en dvärg-vext från gårdagen, är en verklighet, men icke ett spektakel, som politiska skådespelare uppföra för folket, hvilket betalar det med sitt blod och sitt lugn. Icke är vår mening att håna, men att beklaga fremmande olyckliga folk, försatta i de oredor, som måste uppkomma genom nödvändigheten att uppbygga ett nytt samhälle på det gamlas störtade murar, att kifvas om huru hvarje sten skall läggas vid grunden, att uppresa nya värn för nya lagar, och bilda nya begrepp för deras tydning; — i stället för vår lyckliga lott, att hafva en byggnad af stora ädla samhällsgrunder i behåll, kär för våra fäder och rymlig för våra barn, på hvilken vi och de kunna fortbygga, och inreda till odling och trefnad.
Men trefnaden uteblifver, och begreppen råka i vanhäfd, hvilket är odlingen till mehn, om nämde fortbyggande sker olagligt under lagarnas larf. Vi hafva i flere förehafvanden tyckt oss märka, att man anser grundlagen icke som ett stående värn för friheten mot godtycket, så väl upp- som nedifrån, d. v. s. mot Regent-våldet och mot Folk-yran — samma, fast åt motsatta håll vända yra, att sätta eget ögonblickligt tycke i lagarnes ställe; — utan man synes anse grundlagen som en skiftande form, en ram, hvaruti man har rättighet att inlägga allt hvad man sjelf anser som ett lämpligt värn mot nämda samhällsvådor. Men så är det icke. Äfven det möjligen filosofiskt oriktiga som grundlagen innehåller, får icke, af den som vill heta rättsinnig medborgare kringgås, utan måste följas, just för att derigenom ådagalägga lagens bristfällighet, och så mycket kraftigare påkalla dess förändring. Sådant är laglydnad, och bidrager till samhällets och lagarnas rättsenliga utveckling. Inlägger man deremot sitt eget tycke i lagarna, så blir utvecklingen ett s. k. fint, ehuru i sjelfva verket ganska groft sätt att öfverträda dem, i stället att på ärligt sätt förbättra dem. Man borde inse, att genom ett sådant förehafvande försvagas, icke blott de lagars makt, som man för det närvarande anser klandervärda, utan sjelfva det lagliga i samhället gäckas. Denna orena sinnes-art utbildas i en än förkastligare form, då den, såsom någon gång händt, ådagalägges med öppet trotts i tillkännagifven mening att genom undergåendet af en lindrig bestraffning (t. ex. böter för den rike), visa lagens kraftlöshet: den är då nära befryndad med allt det råa i samhället, hvilket är något helt annat än det lägre folket, det är pöbel-sinnet, äfven under förklädningen af samhällets högsta fördelar och utmärkelser.
Under det man sjelf visar grundlagen den ringa aktning, att dels tyda den efter smak, dels advokatoriskt kringgå lagbuden, dels uppenbart trottsa dem, så har man, å andra sidan, det skarpaste öga på Regeringens sätt att tillämpa dem, hvilket är rätt, men icke blir billigt förr, än man genom egna exempel gifver stöd åt sin sak, och åt granskningen kraft. Om, på samma sätt som våra politiska teorister, icke nöjde med de garantier för friheten som finnas i vår grundlag, säga att i densamma finnes allt hvad de önska der funnes, — om nu också Regeringen, förutsatt att den icke vore nöjd med vår grundlags garantier för Konunga-makten, skulle börja att i åtskilliga dess §§. inlägga hvad den ville; — huru skulle sådant smaka? Hvilka namn skulle sådant få? Försåt och förräderi voro det minsta, och Förf. vill sjelf kalla det så. Men vore det icke ett motsvarande förhållande? Hvad annat gjorde då Regeringen än nu Herrarne X, Y, Z? De senare skulle säga: "Men hvad vi önske finnes i de s. k. liberala länderna." Då kunde Regeringen svara: Vår mening deremot är antagen i de mera monarkiska länderna. Då åberopas å andra sidan: "Är då icke vår Regeringsform liberal, konstitutionel, representatif?" Härpå kunde svaras: "Visserligen — men vår Regeringsform är också tydligen monarkisk, då de utländske författningar, hvilka af Eder åberopas äro mera republikanska, och gälla derföre mindre för oss." Den som är mån om friheten, hvilken är en Guds gåfva, och som har något förstånd, hvilket också är en Guds gåfva, gifver icke, genom egna efterdömen, inbjudningar åt Makten att advokatoriskt flytta grundlagens utstakade råmärken. Säkert är, att en Svensk Regering, som i sitt falskt insedda intresse, — märk: falskt insedda intresse, skulle vilja utvidga Konunga-maktens gränser, ägde i 4 §. Regerings-formen, eller i tolkningen af de orden: "Konungen eger allena styra Riket, på sätt Regeringsformen föreskrifver" — mycket mera grund för stränga monarkiska läror, än någonsin våra politiske teorister för många af sina påståenden, bland hvilka ett skall blifva föremålet för följande artikels granskning. — Hvarföre emellertid vår grundlag har en så stark monarkisk smak är den, att alla våra Lagstiftare före 1720 och efter 1772, haft Mångväldet för ögonen, och derföre varit angelägne att lägga tonvigt på Regent-makten.
Men, frågar man, om verkligen vår grundlag kunde gifvas en strängare monarkisk tydning, är icke sådant vådligt? För vår del tro vi det icke. Svenska folket vet sedan långliga tider hvad med dessa ord menas. Det vet att ingen Envåldsmakt ligger under den förborgad. Men tror någon att i denna §. ligger våda, hvarföre då icke hafva mod att föreslå kommande Ständer att åt 4 §. gifva den lydelsen: "Riket skall styras af Konung och Stats-Råd, på sätt Regerings-formen föreskrifver." Denna ändring vore den lagliga vägen att gifva vår Regeringsform den tydning man uppenbart säger sig önska. Eller hvarföre icke blott föreslå uttagandet af det lilla ordet "allena" framför styra i 4 §., och framför besluta i den 9:de. Sådant vore ju likväl att mildra det skarpt monarkiska uttrycket, och att borttaga sjelfva tonvigten? Försök då! Vi spå att både folket och deras Ombud skulle med en mun ropa Nej. Till och med de så kallade liberale befare vi skulle i sina bättre politiska stunder — ty vi äro visse om att de äfven äga sådana — tveka att rösta för ändring, — så djupt och obruten går denna malmåder genom Svenska lynnet. För att ytterligare göra klart huru jag ser ordens betydelse vill jag tillägga, att om icke ordet "allena" nu'funnes i vår grundlag, och vårt folk ännu stode med samma historiskt och politiskt utvecklade samhälls-begrepp, så skulle Förf. ingalunda rösta för ordet allenas införande. Ty då skulle denna nyhet verkligen kunna blifva vådlig, emedan den betecknade ett tillagg i Konunga-makten som Förf. för sin ringa del icke önskar. Men nu då vi äga detta ord, och Konung och Folk veta huru långt dess belvdelse sträcker sig, så skulle samma ords borttagande beteckna en minskning i Konunga-makten, som Förf. icke heller anser önskvärd.
Föremålet för denna artikel var att antyda det otillåtliga och vådliga uti, att, äfven om det sker i god afsigt, inlägga i lagarna annan mening än hvad deras ord tydligen innebära. Hvad slags tillämplighet detta kan äga till en viss fråga, skall visas i nästa artikel.
Enligt hvad i officiel väg blifvit hos Kongl. Kommerse-Kollegium anmäldt, hafva sedan början af innevarande år fyra nya stadiga fyrar nattetid hållits tända på följande punkter af Frankrikes kuster, nemligen: 1) Udden Berck uti Departementet Pas-de-Calais. Fyren, som är belägen på norra stranden af Authie-flodens mynning vid 50° 23' 50'' Latitud och 46' 50'' Vestlig Longitud, brinner omkring 17 metrer öfver hafsytan vid dagjemningen och synes, vid klart väder, på ett afstånd af 2 Franska sjömil. 2) Hamnen Palais på Belle-Ile i Departementet Morbihan. Denna lilla fyr, som är belägen på ändan af dammen till venster om inloppet till nämnde hamn vid 47° 20' 53'' Latitud och 5° 29' 29'' Vestlig Longitud, höjer sig 5 metrer öfver hafsytans vid dagjemningen och synes, vid klart väder, på en sjömil, afstånd. 3) Ön Hoedic i sistnämnde Departement. Fyen belägen 550 metrer vester om öns östra ända vid 47° 20' 32'' Latitud och 5° 12' 22'' Vestlig Longitud, är anbragt vid 16 metrers höjd öfver hafsytan vid dagjemningen och visar sig, vid klart väder, på ett afstånd af 3 sjömil. 4) Den nya hamnbyggnaden vid Saint Nazaire uti Departementet Loire-Inférieure. Fyren, som är belägen på yttersta ändan af dammen å norra stranden af Loire-flodens mynning vid 47° 16' 17'' Latitud och 4° 32' 6'' Vestlig Longitud, höjer sig 8 metrer öfver hafsytan under dagjemningen och synes, vid klart väder, på 2 sjömils afstånd. För öfrigt anmärkes, att denna fyr blifvit inrättad för att ersätta den reverbérfyr, hvilken sedan 2 år tillbaka hållits tänd på den nya hamnbyggnaden. Hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat, till de Sjöfarandes kännedom, meddela. Stockholm den 18 Januari 1836.
Hos Kongl. Kommerse-Kollegium är i officiel väg anmäldt, att Kejserliga Brasilianska Regeringen under den 30 sistlidne Oktober förklarat Provinsen Para i blockad-tillstånd, i anseende till det derstädes utbrustna inbördes krig; hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 3 Februari 1836.
Sedan hos Kongl. Maj:t blifvit i underdånighet anmäldt, att Kongl. Danske härvarande Ministern till Kongl. Dansk vice Konsul i Staden Sundsvall förordnat Hans Fredrik Postell, hvilken, såsom Svensk undersåte, erhållit Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse att en sådan befattning få emottaga; så har Kongl. Maj:t, enligt Dess till Kongl. Kommerse-Kollegium aflåtne Nådiga skrifvelse af den 1 i denna månad, honom, Postell, i nämde egenskap erkänt, med åtnjutande af det skydd samt de fri- och rättigheter utrikes makters i Sverige anställde vice Konsuler tillkomma; hvilket Kongl. Kollegium, på Nådig befallning, härigenom skolat, till vederbörandes kännedom och underdåniga efterrättelse, meddela. Stockholm den 4 Februari 1836.
För Stats-Verkets räkning, kommer ett parti gammalt aflyst och invexladt Kopparmynt, vägande tillsammans 72 Lisp. 17 Skålp. 6 Lod Viktualievigt, som förvaras i Rikets Ständers Bank, att försäljas; och äga hugade köpare att härå per Skålpund göra skriftlige anbud, hvilka böra ingifvas till Kongl. Stats-Kontoret inom den 20 af denna månad. Stockholm den 2 Febr. 1836.
Förteckning å outlöste Bref från Finland och Ryssland, qvarliggande vid Stockholms General-Post-Kontor för år 1835.
N:o 1 Ahlström, C. M. 2 Aminoff, F. 3 Antman J. 4 Avellan, Louise. 5 Aspengren, Charl. 6 Bald, J. 7 Bergstedt, Charlott. 8 Bergengren, J. E. 9 Bladt, C. J. 10 Bladin, Demois. 11 Borgenström, C. A. 12 Benzelstjerna, E. A. 13 Berg, J. F. 14 Bremer, N. 15 Bomstedt, U. J. 16 Bergforss, Mamsell. 17 dito. 18 Björman, J. A. 19 Blomstedt, Mari. L. 20 dito. 21 Blomstedt, Ebba. 22 Bellman W. 23 Carlin, O, 24 Carling, Elis. 23 Dunader, Fru. 26 Döling, F. A. 27 Diederich, Madam. 28 Elfstedt, C. M. 29 Eklund, M. M. 30 Eriksson S. E. 31 Faclk, Soph. L. 32 Fågelström, J. 33 Färnström, L. 34 Friman, S. 35 Fischer, C. K. 36 dito. 37 dito. 38 Fagerström, Demois. 39 Feuerstern, Fröken. 40 Gissler, Fru. 41 dito. 42 af Grubbens Fru. 45 Grönvall. S. C. 44 Harfvefelts, Sterbh. 45 Hoffman, C. 46 Indebetou, C. D. 47 Indebetou, Madame. 48 Kuhlman, Fru. 49 Klingberg, C. C. 50 Lagerberg, C J. 51 Lindqvist, J. W. 52 Lindt, G. 53 Lindmark. 54 Liljebrunn, W. 55 Lundahl. 56 Lindström, J. 57 Lovisin, Eleon. 58 Lundt, J. F. 59 Mattson, J. 60 dito. 61 Meijer, Fru. 62 Meurling, H. 63 Neilick, N. 64 Noer, Er. 65 Nöström, Cath. 66 Oxenstjerna, La B:ronne. 67 Olsson, O. 68 Pauline, Ch. 69 Pelhalt, Enkefru. 70 Pettersson. P. 71 Peilberg, Alb. 72 Ramberg, C. 73 Reijmers P:son. 74 Ringsten, G. 75 Sandberg, P. 76 Sederholm, Fru. 77 dito. 78 Strömmer, H. J. 79 dito. 80 Ståhle, Sophie. 81 Sjögren, G. 82 Stenius, S. M. 83 Smolander, A. 84 Sjöborg, Fru. 85 Sjöholm, A. 86 Stadius, Ulr. 87 Sjöberg, A. 88 Stenberg, Fru. 89 dito. 90 dito. 91 Stjerncrona, Charlotte. 92 Stjerncrona, Ulrika. 93 von Schoulte, Ed. 94 von Tangen, W. 95 dito. 96 dito. 97 Tanté, Ameli. 98 Torsselius, F. W. 99 Tomsson T. 100 Wacklin, S. E. 101 Wallmark, Manmsell. 102 dito. 103 Wachtmeister, C. A. 104 Wallenius, Fru. 105 Westerling, J. R. 100 Weltertoff, C. E. 107 Wingren, Cecil. 108 Wullf, Fr. 109 Wright, W. 110 dito. 111 dito. 112 Åman, Fru. 113 Åkerberg, J, 114 Östberg, C. G. F.
Till allmän Bolagsstämma kallas samtliga resp. Hrr Intressenter uti Gyljens Bruks- och Grufve-Bolag, att sjelfve eller genom lagligen befullmäktigade Ombud, sammanträda här i staden, på förr vanligt ställe, 1 tr. upp uti Kongl. Myntets hus, Lördagen den 7 nästinstundande Maj, kl. 5 e. m.; och erinras, till noga iakttagande, om stadgandet i 6 §. af 1757 års Kongl. Förordning rörande Bruks- och Grufvebolag, samt de skyldigheter, som vid föreningar derom äro föreskrifna. Stockholm den 5 Febr. 1836.
- A. L. Wretforss
Respektive Aktieägare uti Ångfartygen Amiral von Platen och Daniel Thunberg, hörande till Bolaget för Ångbåts-Paketfart emellan Stockholm och Götheborg, kallas till ordinarie Bolagsstämma Lördagen den 13 Februari, kl. 11 f. m., uti de rum som på Börskällaren anvises, för att emottaga Revisorernas berättelse. Stockholm den 6 Febr. 1836.
- Direktionen.
Hrr Aktieägare i Ångfartyget Norrland, erinras om andra femtedelens inbetalning af det tecknade Aktiebeloppet, sednast inom den 15 i denna månad, samt Banko-Attestens aflemnande å Hr Bruks-Patron Roths Kontor. Stockholm den 2 Febr. 1836.
- Direktionen.
Herrar Actie-ägare i Götheborgs Discont-Bolag, anmodas att till allmän Ordinarie Bolagsstämma sammanträda Måndagen den 14 nästkommande Mars, kl. 10 f. m. 2 tr. upp i Riksgälds-Kontorets Hus å Riddarholmen här i Staden; hvarvid, bland annat, till öfverläggning förekommer en vid sista Bolagsstämning väkt fråga angående Preskriptions tid för uttagande af innestående äldre Actie-utdelningar. Stockholm den 1 Februari 1836.
Herrar Actie ägare uti Ångfartyget Ellida, behaga till den årliga Bolags-Stämman sammanträda Lördagen d. 20 Februari kl. half elfva f. m.
- And. Valey.
- Boende vid Regeringsgatan
- i Stockholm, Huset N:o 32.
Notifikationer.
ÅRS PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Att på sätt och vid den påföljd Kongl. Konkurs-Lagen stadgar, sine fordringar bevaka och styrka, kallas Handlanden P. Svedbergs samtelige Borgenärer, att inför Rådhus-Rätten i Söderhamn sig infinna före klockan 12 på dagen, Måndagen den 30 Maj 1836.
- På Rådhus-Rättens vägnar,
- F. W. Link.
= Genom utfärdad offentlig Års-Stämning har Gottlands Norra Härads-Rätt kallat aflidne Skepparen M. Bromans vid Längers i Hellvigs Socken samt Borgenärer, att inom Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter natt och år i Häradet infaller, sina fordringar inför Härads-Rätten skriftligen eller muntligen anmäla, vid förlust af all rätt; hvilket, första gången kungöres. Wisby den 12 Febr. 1835.
= Norrköpings Rådhus-Rätt har genom offentlig Stämning kallat Hr Kapitenen J. G. Åhmanssons samtlige så kände som okände Borgenärer, att före kl. 12 å dagen, Onsdagen den 8 Juni 1836, sina fordringar hos Rådhus-Rätten härstädes anmäla och styrka, på sätt Konkurs-Lagen stadgar, vid
