spottlådor och ljusstakar af komposition, värde 53 R:dr 30.sk. 10 r:st. samt 848 SkH. 6 -Q& mÄ Jern- kanoner, Mörsare dch ftiktskrufhus; dcssé varors Tull-, värde utgjovdief^7,536"'H:dr 10 sk. 10 rtsl. och Tull- uirigäldcriie åét 876 R:dr 4° sk. Banko.
Ttilluppbörden har alltså härslädes under nästledet år, med tillägg af 262 R:dr 4^ s^- 10 f***" kon- fiskationer och böter, uppgått till 4>^84 R:dr 16 sk. 10 r:st. Banko, samt här emellan och utrikes orter in- och utförde varors värde till 65,121 R:dr 3o sk.
10 r:st. berörde mynt. (Nyk.-Bl.J
PVexiö. Ur härvarande Veterinärläkares ti|I Kongl. Hiishållssällskapet inlemnade årsrapport inliemlas, att under loppet af sistl. år, med undantag af månaderne Maj, Juni och Juli, halva 4<>5 större och mindre hus- hållsdjur inom Kronobergs Län, varit under hans be- handling, hvaraf 382 lör in- och utvältes åkommor blifvil fullkomligt botade. Af farsot-artade sjukdomar, som under tiden varit for handen, uppgifvas Mjelt- braiul, Skabb och Klöfhalta. Sjukdomarne skola lik- väl, efter deras första uppkomst, strax halva blifvit dämpade, genom de i sådant afseende vidlagne åtgärder.
= Veckans Torgpriser: en tunna (42 kappar) Båg
11 ä 11 ^ R:dr, en d:o Korn 8äo,B:dr, en d:o Hafre 5 ä 5 § B:dr, ett fé. Smör 14 i» 1 (i sk., ett H. Ost 5 å 6 sk., ett J&t. Talg G ä 6: 32, ett 43ft Hö 7 a g sk., allt B:gd. ffV. B.J
UTRIKE.S UNDERRÄTTELSER. Frankrike. Paris den 26 Jan. Våra tidningar sysselsätta sig åter, i dag, ganska omständligt med förhandlingarne i byrå- erne, der ränte-nedsättningen utgjorde hufvud-ämnct för diskussionen. Man skulle göra ingrepp ide föreståen- de öfverläggningarne i Deputerade-Kammaren, om man närmare redovisade för de i detta ämne gjorde förbere- dande anmärkningar. Emellertid löi tjenar Ex-Ministern Humanns anförande i 9:de byråen, att särdeles om- nämnas, då detsamma, vid hofvet och i salongerne, väckt mycken uppmärksamhet. Hr Humann har med all uppriktighet framställt landets finansiella ställning, och bevisat nödvändigheten deraf, att an- tigen nya pålagor påtänkas, eller alt de gamla ökas, eller ock alt slatsbördorne förminskas. För att be- strida statsutgifterne, hade man år 1833 måst an- skaffa 167 millioner, genom utomordentliga utvägar; 1834, 38 millioner; och 1835, 21 millioner. Anslagen för är 1837 företedde blott ett sannolikt öfverskott af 2 millioner, under det att en förestående extra- ordinär kreditfordran af 17 millioner för sjörustnin- gar, hemliga polis-utgifter, pensioner, m. m. visade sig såsom säker, hvilket delicit endast kunde betäckas medelst pålagor eller lån, om man icke ville ingå på reduktionen. Men nu vore det en stor orättvisa, att, af kärlek till kapitalister och räntetagare, ännu hö- gre belasta de skattskyldige, i synnerhet då det är allinaul kändt, att dessa Herrar, i svära tider, pläga spekulera på landets finansiella förlägenhet; hvarföre det vore billigt, alt,' under batlre tider, genom en nedsättning af räntan, tillvägabringa det, som icke u- tan tara låter sig vinna genom skatteplågor. Vid ett reduktions-förslag måste man först hafva de olika in- tressena lör ögonen. Det är endast räntetagare som åsyfta en hög räntefot; kapitalisterne äro mera an- gelagna att åt sig bereda en utsigt lill kapitalvinst. Derlöri borde man fastställa för ränte-tagare: 4 proc. med 8 räntefria annuiteter, hvilket således ungefär- ligen skulle försäkra en 63-årig innehafvare om en lifranta, och låta reduktionen öfvergå på hans arf- vingar; — för kapitalister: 3 procent med motsva- rande annuiteter; och, slutligen, för sådane, som ic- ke vilja ingå på någon förändring, måste man vara be- redd på återbetalning af kapitalet. Hvarken majorater eller olfentliga inrättningar skulle i detta afseende utgöra något undantag; ty om dotationerne varit grundade på fast egendom, måste de vara underka- stade hvarje omvexling af grundvärdet. Genom åter- köp eller förändring af 5 procents räntan skulle stats- kassan vinna 26 millioner, om alla omsättningarne ägde rum till 4 proc, och 35 millioner, om 1/3 om- sattes till 3 procent. Förre Finans-Ministern utveck- lade derpå den method hvarefter han hade ämnat verkställa reduktionen på det för innehafvarne minst kännbara sättet. Mycken uppmärksamhet ådrogo sig hans uppgifter om det, som, före sessionens öppnan- de, i detta afseende föregått. Han hade, neniligen, till Hertigen af Broglie aflemnat ett i detta afseende författadt lagförslag ålföljdt af upplysningar. Her- tigen hade på intet vis beslämdt förkastat operatio- nen, utan endast talat om nödvändigheten att afvak- ta afgörandet af Amerikanska tvistefrågan, och an • tydl, att det, lilläfventyrs, vore bättre att på ett år uppskjuta hela saken, för att utforska Kamrarnes tanka. Om en absolut förkastelse hade aldrig fråga uppstått, ty då skulle han (Humann) i ögonblicket hafva afträdt, och besparat Kammaren delta obe- hagliga uppträde vid sessionens öppnande. Ex-Mi- nistern tillade: att flere af hans lördne kolleger hade understödt hans plan, emedan densamma var förknip- pad med ett allmänt syslein att uppmuntra stora of- fentliga arbeten och industriella företag. — Så vidt man kan döma af våra tidningar, har räntcnedsält- ningsprincipen i allmänhet vunnit bifall.
fHamb. Corresp.J
Dito den 27 Jan. Enligt underrättelser från Brest af den 25 dennes, äro linjeskeppet Jupilei■, om bord hvarå Konter-Amiralen Mackan sig bclinner, och fre- gatten Terpsichore alltjemt i hamnen qvarhållne af motvind. Linjeskeppet Algesiras och fregatten Ar- temise, under Kaptenerna Gombeyies och Laplaces befäl, hafva redan, den 24, frånToulon afseglat till Antillerne. {B. H.)
Dito den 28 Jan. Uti Pärs-kammaren voro 5 By-
råer emot 2, for utvecklandet af Hr Boissy d'Anglas'.> andraga')de om upphäfvandel af Spanmålslagen. För- slaget skall således förekomma i Kammarens nästa sammanti äde.
Genom étt af Grefved'Argout kpntrasigneradt Kongl. Förordnande af den 26 dennes, har Grefve Mollien, Pär af Frankrike, blifvit utnämd till President för den till granskandet af räkenskaperne lör år i835 utsedda Kommissionen.
Siats-Rådet har i går sysselsatt sig med ett lagför- slag rörande de enskilla Lotterierna, hvilket, underlop- pet af sessionen, skall Kamiarne föreläggas.
Föreningen lill slafvei iers npphäfvande i de Fran- ska kolonierna, hvilken bland sina medlemmar räk- nar flera Deputerade,' ämnar lill Deputerade-Kamma- ren ingifva förslag till en åtgärd för vinnandet af det- ta syftemål.
I det anförande af Marin-Ministern, igår, hvarmed han beledsagade sin motion om beviljandet af en ut- omordentlig kredit af 7 1/2 millioner, ytlrade han, bland annat, att Frankrike nu, i de särskilta hamnar- na, hade följande antal fullt och på krigsfot utrusta- de fartyg uti segelfärdig! skick, nemligen: 9 linie- skepp, 4 fregatter af förslå, samt 6 af andra och tred- je rangen, utom flera andra fartyg, som hållas dispo- nible och skyndsammast kunna utrustas.
Moniteur-Algérien af den i3 Dec. innehåller ett beslut af Marskalk Clauzel, hvarigenom provinsen in- delas i 3 liejliks (Tremecen, Mostaganem och Chelif) och ett Arrondissement (Oran). Bosniaken lbraliim är utnämd till Bej af Mostaganem, och Mahomcd el Me- zari till hans Kalif (.Ståthållare) och Aga öfver Ara- berna på slällen vid Oran. — Abd-el-Kader, hvilken, som bekant är, äfven trtöfvar andeliga funktioner, har förbjudit Araberna all icke på en tid af 48 da- gar, efter Fransmännens aftåg, återvända lill det ge- nom de otrognas dervaro ohelgade Mascara.
Hertigen af Orleans bivistade Hr Thiers bal. Det var första gången Hans Kongl. Höghet visade sig ute efter sin sjukdom; hvarföre han snart återreste till Tuileriei na. Hertigen al Nemours blef längre qvar, och öppnade balen ined Fru Thiers. — För blom- mor, hvanned rummen voro prydde, voro 6000 Frank utbetalt». fB. U.j
Dito den 3o Jan. Hiifvudpunkterua af anklagelse- akten och de iiskaliska besvären mot Fieschi och hans medbrottslingar äro i korthet följande: Fieschi är för- brytelsens upphofsnian. Hans maschin har dödat 18 personer, och sårat 20 andra. Fieschi har uppfunnit inaschinen. Idcen alt rikta den mot Konungen, har utgått från Morey; han har meddelat den åt Pepin, satt denne i förbindelse med Fieschi, och förmått ho- nom att göra de nödiga penninge-förskotten. Till- samman med Fieschi utsökte han en våning vid Bou- levard du Temple, de köpte tillsamman de er- forderliga bösspipoi na, jemte den koffert, hvari de in- lades, och som Morey senare skall hafva skaffat un- dan. Morey laddade bösspiporna, och gaf Fieschi ett biträde i en person vid namn Bescher. Dessa fakta äro styrkta genom Nina Lassaves utsago. Pepin är anklagad att hafva anskaffat de till illgerningens ut- förande nödiga penninge-summor; han har betalt he- la Fieschis våning och ameublement, och biträdt ho- nom vid de försök, som blifvit anställda, lör alt ut- röna, om elden hastigt nog skulle meddela sig till alla piporna: han har lånat Uoireau sin häst, och låtil denne rida förbi Fieschis fenstcr, på det alt Fieschi skulle kunna gifva piporna den behöriga riktningen. Dessa anklagelse-punkter äro grundade på Fieschis egen bekännelse. — Boireau var bekant för sina ex- alterade, republikanska grundsatser; han trädde i för- bindelse med Fieschi och Pepin; han förskaffade den förre det instrument, hvarmed han gjorde hålen på sidorna af piporna, midt emot fänghälen; han köple det till laddningen erforderliga krutet; han var, så- som redan är beiältadi, bthjelplig vid maschinens rik- tande. — Fieschi har bekant föga, som för Boireau kunde vara menligt, hvilken han också tycks värdera, men emellertid anklaga honom flera sammanstämman- de vittnen. Bescher har lemnat Fieschi ett pass, som han några dagar förut förskaffade sig, med anledning tagen af en resa till Auxerre. Morey, som var be- kant ined honom, hade invigt honom i komplotten. — Anklagelse-akten slutar med några beskyllningar mot Sällskapet för Mcnniskans Bätligheter, af hvilket Pepin, Morey och Bescher voro medlemmar, och i liv,11 s syftning till och med läge Kunga-mord. (B. II.J Belgien. Briissel den 2g Jan. I går slutades i Representant- kammaren, öfverläggningarne om Justitiae-budgétten, deri en med 3oo,ooo Frank tillökad kredit beviljades till anskaffande af materialier för arbets-sysselsättnin- gar åt fångar. En lång diskussion förevar om fattig- kolonierna. Utrikes depai temenlets budgell togs un- der öfvei läggning. Någon stridighet uppstod om en summa af4<J,ooo Frank, begärd för Sändebudet i Rom: åtskilliga ledamöter ville ha densamma nedsatt lill 3o,ooo Frank, dock utan påföljd. (B. II.J It a i. ie n. Neapel den 16 Jan. II. M. Drottningens lyckliga nedkomst har väckt den lifligaste glädje Rustades. Så väl Modren, som den unga Prirsen, befinna sig väl. Man väntar många nådebevisningar från Rege- ringens sida, och stora festiviteter beredas vid Hofvet. De kurirer, som skola medföra den glädjefulla under- rättelsen till Wien och Paris, hafva redan länge varit utsedde och hallne 1 beredskap. Den lill Paris be- stämde, skall äfven medföra underrättelsen lill Turin. Till Spanien säger man att ingen kurir skall afsän- das, utan de erforderliga tillkännagifvanden, i vanlig väg, från Paris dit befordras. cHamb. Corr.J
Rom den ig Jan. hans Helighet har nu mera ut- nämt Kardinalen Luigi Lämbruschini till Stats-Se- kreterare för utrikes ärenderna, i stället för Kardinal
Bernetti. Man beklagar allmänt denne Statsmans afskedstagande, hvartill Påfven ogerna samtyckt, se- dan han, vid ett besök hos den sjuke Kardinalen, förgäfyes gjort honom föreställningar i detta afseende. Den riya Ministern var tillforene Nuntius i Paris, och känner ganska noga det Romerska Hofvels förhål- landen till de utländska makterna. Som det synes, ärnar man icke återförena Departemenlerna för in- rikes och utrikes ärenderna, ty Kardinal Gambarini förblifver inrikes Minister, och man omtalar, till och med,upprättandet af en tredje Minister för kyrko- ärenderna. fliamb. Corr.J
Norra Amerika. Öfver New-Orleans har man, under den i5 Dec, underrättelser från Mexiko. På flera punkter i den- na Republik hade ett inbördes krig utbrutit, och äf- ven pä de orter, der intet öppet motstånd uppstått mot Regeringen, rådde ett synbart missnöje mot fede- ral-författningens uppliäfvande och införardet af ett cenlral-sysleni. Delta är också den orsak invånarne i Tejas anföra såsom anledning till deras uppror, e- huru den egentliga anstiflelsen kan lillskrifvas Nord- Amerikanska äfventyrare. Tejanerne föregifva, i sitt oalliängighets-förklnrande, alt de gripit till vapen för att försvara sina rättigheter och friheter, äfvensom de republikanska grundsatserna i Förbunds— författningen al år 1824. I New-Orleans voro särskilta rykten i omlopp rörande ett försök af General Meija mot Tain- pico. Enligt några underrättelser hade det farlyg, om bord å hvilket han befann sig med sina troppar, strandat i Tampico-viken; det oakladt, skall det ha lyckats honom atl komnn i land, och att bcmäkliga sig skansen. Vid ett anfall på sjelfva staden skall han ha blifvit tillbakaslagen med en förlust af flera döda och sårade, och flyktat undan till Brazoria. Andra uppgifter förmäla, alt staden fallit i hans hän- der, och att han lagt embargo på skeppen i hamnen. Underrättelsen" om Meijas förelag hade väckt mycken bestörtning i Mexiko och Veia-Ouz, och man hyste farhåga lör Nord-Amerikanska och andra medborga- res lif, Ii vi Ika beskylldes att hafva understödt dessa stnmplingar. Santa Ana hade ined troppar satt sig i marsch mot Tejas, och i Mexiko utpressat elt tvångs- lån af 3oo,ooo Dollars; äfven Vcra-Cruz har nödgats utbetala 3o,ooo Dollars. fHarnb. Corr J Södra Amerika. Underrättelserna från Buenos Ayres af den 17 Okl. äro mera än vanligt tillfredsställande. Flere privata personer hade sammanskjutit en frivillig lånclöi sträck- ning af en million Dollars, som användls till betal- ning af Regeringens skulder. — Enligt senare bref från denna stad, gående till den 8 Nov., hade Ex- presidenten den 24 Okt. afseglat från Rio Grande till Rio Janeiro, och den 25 hade rebellen Goncalvesmed 2000 man inryckt uti hufvudstaden i förstnämde Bra- silianska provins. (Hamb. Corr.J
ABBOTSTIFTET MORTEMER, *) Normandisk Krönika.
Tillåt mig förtälja er mitt nyliga besök i en bland de ensligaste trakter af det vackra och minnesrika Normandie. Res sedan sjelf dit: ni kommer att se med andra ögon, all tänka med en annan förmåga, alt känna med en annan själ; således ock, att beskrif- va föremålen på ett helt annat sätt. Ni blir skald eller målare, arkeolog, häfdatecknare eller naturkun- nig, hvad helst ni behagar: ni skall upplifva den mest domnade inbillning, röra det iskallaste bjerta. Allt det der kan icke jag; blott uppfatta ämnet som det framställer sig, och söka uttrycka hvad jag upp- fattat.
Det var i slutet af September, på en vacker höst- dag, som vi lemnade Slottet Halincourl och dess ä- delt gästfrie ägare. Ju afiägsnare från det egentligen så kallade samhallslilvet, desto mera röner man den samhällsdygd, som kallas gästfrihet. Efter all hafva genomfarit den långa skogen Lions, nalkades vi små- ningom lemningarne af del rygtbara Klostret Morte- mer. Vi voro tre resande, alla otåligt lystne efter ett numera sällsynt slag af nytt, det nemligen, att få se något gammalt; alla väpnade med blyertzpcnnor, plånböcker och äfventyrs-begär.
Snart hade vi hunnit genom den lilla Staden Li- sors, och på afstånd hclsat tornspetsarna af Slottet Marie, redan i fallande, redan half ruin,- hemskare anblick måhända och mera inledande i djupa betrak- telser, än den af en fulländad förstörelse. — Man kan icke se dessa gamla Borgar, utan sorglig erin- ran af den vandalism, som tidtals fortfar att meto- diskt jordjemna den ena efter den andra; **) sedan ett ännu råare barbari flera decennier förut hade för- flyttat deras ägare i gemensamma, trängre, och mör- kare bostäder.
Den lilla ån Morlemer, silfverglänsande, lillig och strid, krökte sig längst ned i dalen, och tjenade oss till vägvisare. Skogen dels höjde sig på afstånd öf- ver vattnet, dels speglade sig deri; och läcka landt- liga boningar syntes här och der emellan de af hö- sten fargskiflade löfven. Man hörde ömsom småfåg- larnas glada qvilter och det enformiga ljudet af bo- skaps-hjordarnas skällor: det var naturens lif, med några spår af en hittills oförderfvad bildning.
Anlända till ett ställe der flere vägar korssade hvarandra, sågo vi en stor upprätlslående sten : den var ett råmärke, och man kunde ännu skönja nötta
- ) Ämnet till denna forn-saga är bchandladt af Lord
IVigmore. +*) Ett slags Bolag, halat af folket som kallade det la Bunitt noire, fortfor mångårigt (och torde göra sa ännu) att inköpa och nedrifva gamla Slott och Klostcrhj-ggnadcr, samt sälja materialierna. Det tros hafva i synnerhet vunnit mycket på Bly, hämtat från valtulcdningar i hus, trädgårdar och parker.
