Sida:RD 1935 23.djvu/256

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

8 Motioner 1' Första kammaren, Nr 38. som ville begagna sig därav, men att denna skulle läggas utanför den för skolan fastställda timplanen. Detta förslag blev dock icke förverkligat, sannolikt emedan det ansågs, att det skulle bli för ansträngande för barnen med denna undervisning vid sidan av den ordinarie. Men frågan torde kunna lösas på ett annat sätt, som ej behövde rubba skolundervisningen, och därjämubleve effektivare. I de finsktalande socknarna äro sedan ett flertal år tillbaka i anslutning till folkhögskolan i Matarengi anordnade ambulerande frivilliga så kallade bygdekurser för befrämjande av ungdomens förkovran i svenska språket. Dessa kurser pläga på varje plats där de hållas pågå omkring 6 veckor. Det har visat sig, att de fått god anslutning från ungdomens sida. Nu kan ifrågasättas om icke frågan om undervisning i finska lämpligast borde ordnas på samma sätt. Liksom de svenska bygdekurserna kunde de finska anordnas som aftonskolor med 3 timmars läsning varje dag. Eleverna skulle alltså få en undervisning av 108 timmar under kursen. Detta timantal är större än det, som jämlikt 1932 års förslag förut-sattes och nu synes förutsättas av Kungl. Maj:t. Enligt 1932 års förslag skulle timantalet -bli högst 90 och lägst 60. Genom anordnande av undervisningen i dylika kurser bleve det ock lättare att få lärare, som vore fullt kompetenta att undervisa i finska. Skall däremot denna undervisning ingå i fortsättningsskolornas program, blir lärarfrågan svår att lösa, enär de lärare äro relativt få, som äga denna kompetens. Tänker man sig centraliserade kurser, skulle knappast mer än två lärare behöva anställas för denna undervisning. Vardera läraren medhunne att hålla minst 5 kurser varje är. På detta sätt komme årligen minst 10 kurser att hållas. Detta vore tillräckligt för att i stort sett varje skoldistrikt årligen finge en kurs. Tillträdet till sådan kurs borde stå. öppet för ungdomar exempelvis mellan 15 och 18 år. Dä man ej kan beräkna, att de unga allmänt komme att begagna sig av tillfället att besöka dessa kurser, lika litet som man kan beräkna. att tillslutningen till finsk undervisning i fortsättningsskolorna bleve allmän. torde någon trängsel vid kurserna ej vara att befara. Till de kursdeltagare, som under kursen ej kunde bo i hemmen, borde av statsmedel utgå inackorderings- och skjutsbidrag enligt de grunder, som av statskontoret 1932 föreslogs -beträfi'ande elever på den finska linjen i fortsättn ingsskolan. Beträfiande lärarna i de föreslagna kurserna torde dessa. i lönehiinswmle böra jämställas med folkskolliirare men med viss rose- och traktninentseixiittning därutöver. Med hänsyn till att do endast bleve ett par, torde kostnaderna för deras avlöning ej bli större än om timarvodo med 2 kronor skulle utgå till lärare vid ett stort antal fortsiittningsskolor. Iiiirarna borde -;-ivet\'i.-, om de äm folk- skolliirare, få beräkna tjiinstår som folkskolliirare i allmänhet.