2 Motioner i Första kammaren, Nr 99. därigenom skulle gå förlorad, anse vi, att de i propositionen nr 3 framlagda förslagen icke böra bifallas av riksdagen. För den händelse denna vår ståndpunkt icke skulle vinna bifall, utan mellaninstans i skiftesmål synes böra införas, anse vi - liksom organisationsnämnden och lantmäteristyrelsen samt en stark minoritet inom högsta domstolen, vilken minoritet innefattar bland andra de på förevarande område särskilt sakkunniga justitieråden - att man i första rummet synes böra överväga en anordning med en enda skiftesöverdomstol. Hänsyn bör nämligen tagas till de fördelar, som en sådan specialdomstol skulle erbjuda med avseende å större samlad erfarenhet hos domstolens ledamöter samt enhetlighet i föreliggande rättsfrågors behandling. Om andra utvägar att minska högsta domstolens arbetsbalans efter verkställda undersökningar skulle visa sig icke vara tillräckliga, kunde kanske en ytterligare möjlighet till sådan minskning erbjudas därigenom, att - vilket även högsta domstolens ledamöter ansett vara möjligt - ensittarmål och måhända även gränsbestämningsmål och äganderättstvister kunde gå till de olika hovrätterna såsom mellaninstanser, under det att de egentliga skiftesmålen liksom hittills skulle fullföljas direkt från första instansen till högsta domstolen. En sådan utväg har för övrigt lantmäteristyrelsen i första hand anvisat. I detta sammanhang vilja vi därjämte erinra, att det beträffande ensittarmålen, vilka hittills förekommit i stor utsträckning, säkerligen icke kan dröja länge, innan de avsevärt komma att minska i antal. Under åberopande av vad vi ovan anfört få vi hemställa, att de i propositionen nr 3 framlagda förslagen till ändringar i jorddelningslagen med flera författningar icke måtte bifallas av riksdagen. Stockholm den 22 januari 1935. K. 1. Sköldén. Per Gustafsson, John Gustavson. Benestad. Allan Holstenson. Erik von Heland. Alexander Nilsson. Anton Pettersson. Gunnar Bodin. Joh. Johansson, Friggeråker.
