10 Motioner i Första kammaren, Nr 5. utsträckning kommer till stånd. Under de senare åren hava åtskilliga periodiskt återkommande eller årliga kurser av detta slag, vilka enligt gällande härordning äro avsedda att anordnas, blivit inställda eller till sin omfattning inskränkta. Dessa måste nu återupptagas, ty det är icke möjligt att i längden eftersätta en utbildning av sådan vikt, som flertalet dylika kurser måste tillmätas, utan att därav följer olägenheter med hänsyn till befälets duglighet. Med hänsyn till den omläggning av utbildningen vid infanteriet, som ägt rum på grund av detta truppslags omorganisation, är det icke minst betydelsefullt att verksamheten vid infanteriofficersskolan snarast återupptages. Man kan emellertid icke längre nöja sig med att tillgodose endast den aktiva personalens vidareutbildning. Som bekant, beräknades den aktiva befälskaderns storlek i 1925 års försvarsordning icke efter krigsorganisationens krav utan efter behovet för utbildningen i fred. Ehuru ännu en viss tillgång på övergångsstatspersonal förefinnes, har det dock redan visat sig omöjligt att endast därmed på ett tillfredsställande sätt fylla behovet av kvalificerad befälspersonal vid mobilisering. Chefen för generalstaben har också vitsordat, att - därest icke särskilda åtgärder snarast vidtagas för tillgodoseendet av mobiliseringsbehovet av befäl - det inom kort måste visa sig omöjligt att uppsätta ens den begränsade organisation, varmed räknades år 1925. Ett steg i riktning mot förbättrade förhållanden på detta område utgöres av förslaget till påbörjande av reservstatens uppsättande, men därmed är icke tillräckligt vunnet. Till följd av den aktiva kaderns starka reducering har det blivit nödvändigt att i allt större utsträckning taga i anspråk reservofficerare även för sådana befattningar vid de mobiliserade förbanden, för vilkas handhavande fordras mera rutinerade och kvalificerade innehavare. Såsom en följd härav åter uppställer sig kravet på en ökning av denna befälskategoris militära användbarhet, enär reservofficerarna icke med nuvarande utbildning äro i stånd att fylla dem vid krig - på grund av brist å aktiva officerare - ålagda uppgifter. För såväl äldre som yngre reservofficerare måste sålunda i fred anordnas kurser för att i möjligaste mån öka deras duglighet för olika krigsbefattningar. Detta krav har ej i propositionen tillgodosetts i önskvärd utsträckning. Knappast mindre betydelsefullt är det, att landstormens befäl bibringas den utbildning, som erfordras för att möjliggöra dess användning i de befattningar, vilka för dem avses. Denna befälskategori åliggande uppgifter äro synnerligen omfattande, men enligt 1925 års försvarsordning förekomma inga lagstadgade övningar för laullstormen. Det är den frivilliga landstormsrörelsen, vilken har sig anförtrott att söka avhjälpa bristerna i landstornisbefiikts utbildning. Det iwlllägges också ett mycket både intresserat och förtjänstfullt arbete från siwiil (10 militära myndigheternas som landstormsorganisatione:-nns sida för ändamålet ifråga. Men de medel. som stå till förfogando för den frivilliga land
