Motioner i Första kammaren, Nr 5. 17 Sålunda hava endast två pansarskepp av Sverige-typ ingått i den rustade kustflottan, och detta antal är icke tillfyllest, för att övningar i taktiskt förband skola kunna komma till utförande, och för att pansarskeppsdivisionens bel'älspersonal skall erhålla den skolning, som är nödvändig för fartygons rätta handhavande i krigstid. Vad beträffar de rustade farty.¿en, så föranleder det minskade övningsanslaget inskränkningar i såväl bränsle- som ammunitionstilldelning. Bränsleknappheten tvingar till långvarigt stillaliggande ävensom - vad övervattensfartygen angår - till användande av farter, som väsentligt understiga krigsfarterna. Det långvariga stillaliggandet medför att man i större utsträckning än som är lämpligt måste anordna övningar till ankars eller förtöjd. Tvånget att gå med låga farter verkar förryckande på det operativa utförandet av många övningar. Dessa förhållanden resultera i att övningarna få en enahanda form, och att föreställningen om en modern flottas uppträdande blir oriktig. Dessutom erhåller personalen icke den övning i fartygens och förbandens manövrerande, som är erforderligt för krigsberedskapen. Den artilleristiska utbildningen och skjutskickligheten har drivits mycket högt inom flottan, men denna kan icke vidmakthållas utan ett tillräckligt aminunitionsanslag. Det är allvarliga värden, som här stå på spel. Såväl chefen för kustflottan som chefen för marinstaben hava framhållit vikten av att här berörda anslag beviljas i överensstämmelse med myndigheternas äskanden, d. v. s. med ett belopp av 4,510,000 kronor. Även för kustartilleriets övningar har de senare årens medelsknapphet gjort sig gällande på ett synnerligen ogynnsamt sätt. Den har främst gått ut över ammunitionstillgången, bland annat på grund av att vissa på senare åren nytillkomna eller utvecklade utbildningsområden krävt ökad del av övningsanslaget. Även den av den allmänna utvecklingen betingade intensifieringen av utbildningen vid luftvärnsbatterierna har bidragit till att öka medelsbehovet. Slutligen erfordras för bestridande av de ökade -driftskostnader, som följa av batteriernas motorisering, en ökning av behovet av övningsmedel. Det ordinarie anslaget till flottans fartyg och byggnader uppgår för närvarande till 6,500,000 kronor. Även detta anslag har under en följd av år varit starkt begränsat. För nästkommande budgetår föreslås endast 5,420,000 kronor. Det synes oss uppenbart, att de på grund av anslagsminskningen förorsakade inskränkningarna i underhållsarbetet kunna få de allvarsammaste följder icke blott vid krigsfara utan också under fredstjänstgöringen. Det är också tydligt, att år efter år nedprutade anslag för underhåll av fartygsmaterielen måste medföra ett åsidosättande av dess vidmakthållande vid den med hänsyn till krigsberedskanen erforderliga dugligheten samtidigt som ett större antal fartyg före tagandet i bruk måste undergå tidsödande och kostsamma översynsarbeten, vilket i hög grad försvårar flottans mobilisering. Även anslaget till kustartilleriets materiel har under depressionstiden Bihang till riksdagens protokoll 1935. 3 saml. Nr /1-6. 2
