Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 153. 143


göra med frågan om frakterna, om samtliga småfartyg, eller åtminstone praktiskt taget alla sådana, tillhöra Sveriges Segelfartygsförening eller Sveriges Motorfartygsförening, vilket de för länge sedan skulle hafva gjort om ifrågavarande samarbete kommit till stånd. Till sist: om den nu igångsatta aktionen mot småfarten leder till avsett resultat, betyder detta - utom ovan nämnda fraktmonopol - ruin för tusen och åter tusen små hem utefter Sveriges kust, det betyder misär för många tusenden av vårt lands allra bästa befolkning. En förnämlig och tacknämlig bragd av enhetsfronten Stockholms Rederiförening-Transportarbetareförbundet. Stockholm den 13 juni 1933." Carl Rudberg. Ordf. i Sveriges Segelfartygsförening. Artikeln tyckes, efter åtskilligt att döma, ha väckt en icke ringa uppmärksamhet och dito bifall, även på håll, där man i vanliga fall ställer sig ganska oförstående gentemot vår näring, och vi tacka Rederiföreningen för gott, om också inte precis direkt avsett handtag. Den av ordföranden exekverade avbasningen påspäddes senare av en erfaren sjöfartsman utom vår egen krets i en artikel i samma tidning av den 22 juni. Denna lydde, som följer: Blockaden mot motorseglarna. Hänvisande till en artikel i eder ärade tidning av den "le som i vad fraktförhållandena angår den 15/6 besvarats av ordföranden i Sveriges Segelfartygsförening vore det kanske skäligt att beröra motorseglarnas ställning även i andra avseenden. Som bekant ha transportarbetarna under en följd av år sökt tilltvinga sig allt arbete på kaj såväl som ombord å fartygen och delvis drivit igenom att fartyg av minst 300 ton d. W. skulle anlita dem för allt ombordarbete med lastning och lossning. Att detta kunnat göras har skett genom hot om blockad, utpressning etc. Att nu transportarbetarna söka tilltvinga sig lossnings- och lastningsarbetet ombord å motorseglare av mindre storlek motiveras av den stora arbetslösheten, men är undertecknad förvissad om att ifall detta skulle kunna genomdrivas bleve arbetslösheten ännu större än förut, då därigenom transporten av smålaster sökte sig andra vägar, exempelvis genom anläggande av omlastningsplatser utanför hamnområdet (som allaredan praktiseras), ökad överföring på biltrafiken, anläggande av mekaniska transportanordningar som transportera gods från fartygens rum direkt i lagerhusen etc. Ur allmän arbetslöshetssynpunkt torde bemärkas att motorseglarna använda minst 3 à 4 gånger mera arbetsfolk per transporterad ton gods än ångarna. Det nämnes att motorseglarna havasvaga maskiner och att utrustningen i många fall är mindre tillfredsställande: beträffande det förra har till för helt kort tid sedan genom lagstiftning bestämts maskinkraftens maximum per fartyg för att detta skall betraktas som motorseglare och beträffande det senare finnes fartygsinspektionen som övervakar att allt är i sin ordning och i enlighet med lagens bestämmelser. - - Vad angår seglation i is skulle fartyg endast i yttersta nödfall gå 1 ls och då endast sådana som äro särskilt byggda därtill. I våra farvatten hava vi rätt lång öppen seglationstid och tonnaget hinner mycket väl med transporten under denna tid, i undantagsfall finnas linjebåtar, särskilt utrustade för isgång.