Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/271

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 1 Första kammaren, N r 161. 3


i sig bära fröet till djupgående skadeverkningar. En genom deflation framkallad närings- och fastighetskris med fall-ande realvärden kan komma att gå ut över sparkap-ita.let. Behovet a.v en smidigare och mindre ensidig räntepolitik framstår därför som ett samhällsintresse. För sådana ändamål, för vilka lång primärkredit -ordinärt erfordras, har i regel kredit kunnat erhållas, även om ränteläget i förhållande till den verkliga räntabiliteten hos låneobjekten nu icke kan anses vara tillfredsställande. Denna kredit ligger i allmänhet inom halva fasti-ghetsvärdet. Svårare har det varit att tillgodose behovet av långfristig primärkredit för konsolidering av svävande högförräntad-e skulder. Beträifande förstberörda område torde kunna sägas, att det kreditbehov, som här normalt förefinnes,:genom jordbrukets starkt försämrade ekonomi i avsevärd grad ökats och att såmedelst ett extraordinärt behov av långfristig kredit uppstått. Behovet av långfristig kredit för konsolidering av svävande skulder torde ävenledes i stort sett kunna anses uppkommet till följd av jordbrukskrisen, i det jordbrukarna efterhand blivit alltmer tyngda av löpan-de affärskredlit, vars konvertering i större eller mindre omfattning till lån-gfristiga lån mot låg ränta säkerligen för ett stort antal jordbruksföretag skulle innebära en betydande lättnad. En konvertering ned till 3-proc-entlinjen framstår med varje dag såsom alltmera önskvärd. Att den kommer att stöta på betydande svårigheter av statsfinansiell och praktisk natur får icke hin-dra att den om möjligt genomföres och att detta konverte.rin-gs- problem liksom skuld- och räntefrågan i sin helhet blir föremål för en skyndsam utredning och prövning. Det bör enligt vår mening undersökas i vad mån det är möjligt att medti11hj-älp av de affärsb-anker, som staten nu förfogar över, eller på annat sätt skapa ett nytt och på penningmarknaden självständigt, av privata intressen och sammanslutnin-gar oberoende centralt kreditföretag, som med staten-s och riksb-ankens hjälp kunde medverka till en konvertering av i första hand jo-rdbruksnäringens svävande skulder samt därjämte en allmän anpassning av räntorna till det ekonomiska och n-äringspolitiska läget. Det borde också prövas huruvida jordbrukskasserörelsen skulle kunna anknytfas till denna nya kreditinstitution i syfte att sörja för jordbrukets behov av billig sekund-ärkredit, -det vill säga -den löpande drifts- och affärskrediten. De räntor, som nu i regel tillämpas för jordbrukets sekundärkredit, ligga a.lldeles för högt - tyvärr även i jordbrukskassorna - till följd av -de höga räntor, som kassorna fått betala för det kapital, som ställts till deras förfogande frå.n bl. a. pensionsfonden och postsparbanken. Vad som nu föranleder oss att föra dessa spörsmål på t-al, ehuru Kungl. Maj:t för kort tid sedan tillsatt en utredning för undersökning av jordbrukets kreditfråga, är att det vore i hög grad önskvärt att denna utredning finge sina direktiv vidgade därhän, att dessa undersökningar även komme att omfatta primärkrediten och möjligheterna för dess konvertering liksom också näringslivets kreditfråga i allmänhet och förutsättningarna. för en smidigare